Existerar Gud?
"Om det finns en Gud, är Han gränslöst ofattbar, eftersom Han saknar både delar och utsträckning; Han står inte i relation till oss." Pascal
"Fördomen mot Gud är svårast att övervinna." Edith Södergran
Även de som tror att Gud existerar anser inte att han kan uppfattas med våra sinnen. Men naturen är något påtagligt. Vi vet att stjärnorna är verkliga. Kan något i universum ge det bevis vi söker?
[1. Reflektion och värdering: Anser du att något i världen bevisar Guds existens?]
De flesta filosofer har ansett Guds existens så självklar att bevis knappas behövs. Men för den tveksamme finns många bevis: t. ex. formbeviset (form är en immateriell verklighet och Gud är formbildaren), gradbeviset (vi kan alltid tänka oss en mer perfekt form av alla våra egenskaper), orsaksbeviset (världen som effekt måste ha en orsak som innehåller mer intelligens än själv världen och dess varelser), det moraliska beviset (äkta moral kan inte uppfinnas utan endast upptäckas), idé-beviset (mina idéer kan inte komma från ingenting utan förutsätter en perfekt idékälla) skönhetsbeviset (skönhet finns inte i materien utan i något estetiskt immateriellt medvetande som vi upptäcker men inte uppfinner) existensbeviset (ofullkomlig existens kan skapas endast av fullkomlig existens) fria viljans bevis (fri vilja finns inte i naturen och förutsätter en oändligt fri vilja som skapar den).
Under medeltiden använde St Anselm ett s k ontologiskt argument bevisa Guds existens. Vi människor är medvetna om vår existens och dess begr'nsningar. Vi kan alltså tänka oss mer perfekta och verkligare former av liv och intelligens.
Anselm:
"Det finns alltså ett väsen än vilket ingenting kan tänkas vara större. Och som därför inte kan tänkas inte existera. Och detta väsen är du, o vår Herre, vår Gud!"[2. Reflektion och värdering: Förstår du detta argument? Försök formulera om det, kanske med flera ord!]
Ett ontologiskt bevis går ut på att själva det faktum att vi faktiskt har ett immateriellt och intelligent begrepp om något innebär att det existerar något immateriellt och intelligent som ger oss iden. Om vi tror att naturen har existens, dvs existerar så tror vi därmed på en definition av Gud. För Anselm och andra filosofer är detta trivialt och enkelt, det svåra är att leva rätt i relation till Gud. Om vi tror att något "finns" så tror vi på begreppet "vara", vilket är essensen hos Gud. Begreppen är verkliga utanför oss, inte bara som subjektiva processer. Detta kallas begreppsrealism. Motsatsen är nominalism eller subjektivism.
[3. Reflektion och värdering: Anser du att begreppen existerar?]
Enligt Anselm är Gud definitionsmässigt den mest fulländade av alla varelser. Om Gud endast var en idé skulle en mer fulländad varelse kunna tänkas. Och när man väl har accepterat tanken på Gud som den mest fulländade varelsen, är man också, logiskt sett, tvungen att acceptera Guds existens.
[4. Reflektion och värdering: Anser du att tanken på Gud som den mest verkliga och fulländade varelsen finns?]
Robert Adams:
Jag betvivlar att någon i vårt sekel skulle bli övertygad om Guds existens genom det ontologiska argumentet. Det är inte givet, för det första, att Gud ska ses om ett sådant absolut nödvändigt väsen. Och för det andra, även om vi förstod Gud på detta sätt så inser vi om vi studerar argumentet att när vi väl godkänt premissen att ett sådant väsen möjligen kan finnas, så har vi godkänt allt. Och frågan är: varför skall vi godkänna premissen?[5. Reflektion och värdering: Anser du att det finns andra sätt att se Gud än det Anselm talar om?]
På 1600-talet tänkte filosofen John Locke på ett mer empiriskt sätt om Gud. Hans argumentation följde dessa steg:
1 Varje människa har en klar idé om att han eller hon själv finns.
2. Varje människa vet med intuitiv säkerhet att ett ingenting kan producera en varelse eller ett universum
3. Eftersom något - nämligen jag själv - säkert existerar och detta inte kan komma från ingenting så existerar det för evigt någonting annat.
4. Allt som existerar måste ha sin grund i detta andra som existerar och detta måste då ha en full makt över allt annat.
5. Materia som inte tänker eller är medveten kan inte orsaka sinneintryck, analys och vetande. Därför måste detta andra med full makt också vara vetande och tänkande.
6. Vad man kallar detta är likgiltigt.
[6. Reflektion och värdering: Anser du att något av Locke's steg är felaktigt? Vilket i så fall? Förklara.]
"Tro" är en term som används i minst fyra olika betydelser: gissningar,(okunniga eller kvalificerade) påstående-tro (att vissa påstående kan visas vara sanna med argument och logik), pragmatisk tro - att vi kan veta "hur man gör" när man tror och lever efter tron (t ex kärlek, bön, meditation och läsande av Skriften), och till sist absolut visshet-tro, där vi såsom i matematiken, förstår att det är en sanning som gäller under alla förhållanden och på ett objektivt sätt ( t ex Albert Einstens övertygelse om det gudomliga i universum).
Om vi letar bevis på Guds existens i den yttre världen, inte i vår tanke, utan i den påtagliga världen omkring genom det vi ser och hör och kan mäta -- vad finner vi då? Vilken påstående-tro kan vi då komma fram till?
I sin Summa lägger Thomas av Aquinas fram fem bevis för mänsklig kunskap om Gud existens. Ett av dem, det kosmologiska beviset, härrör från studier av universum. Det ska bevisa påståendet att det måste finnas en anledning eller en grundorsak till det faktum att kosmos hellre existerar än inte existerar (vilket vore lika möjligt rent logiskt).[7. Reflektion och värdering: Anser du att allt måste ha en orsak? Måste det finnas en orsak till att världen existerar snarare än inte?]
Von Inwagen:
För att undvika det omstridda begreppet "tillräcklig orsak" vill jag ersätta det med principen om universell förklaring. Om ett visst virus sprids i västra Afrika finns det en förklaring till det faktum att detta virus sprids. Det finns alltid en förklaring till att något sker.[8. Reflektion och värdering: Tror du på principen om universell förklaring? Kan Gud vara en sådan?]
Keith Ward:
Om det funnes en yttersta förklaring till allt om sker så behöver vi en varelse utan egenskapen att kunna bli till. Om det finns något som inte har egenskapen att kunna bli till, omfattas detta något inte av satsen att allt som blir till måste ha en orsak.[9. Reflektion och värdering: Anser du att Wards argument är vettigt??]
Tomas av Aquinas:
Det är ett faktum påtagligt för våra sinnen att vissa ting i världen runt omkring oss rör sig. Och om något rör sig måste det ha satts i rörelse av något annat. Men detta kan inte fortsätta i evighet. För då skulle det inte finnas något som satt igång det. Det måste alltså finnas en igångsättare som inte själv sätts i rörelse. Denne förste igångsättare är vad vi menar med Gud.[10. Reflektion och värdering: Anser du att Ward och Thomas talar om samma sak?]
William Craig:
På medeltiden sa Thomas av Aquino att om universum började finnas till vid en viss tidpunkt pekar detta klart på en orsak bortom universum, något som ansvarar för att universum blev till. Eftersom Aquinas inte kunde hitta något sätt att bevis att universum blivit till så försökte han bevisa Guds existens utifrån hypotesen att universum funnits för evigt, vilket är svårare.[11. Reflektion och värdering: Anser du att universum blivit till? Har Aquinas då rätt i antagandet om en första orsak som skapar ur ingenting? Se artikel.]
Men den moderna vetenskapen antar att universum hade en definitiv början för 15 eller 20 miljarder år sedan, den s k Big Bang. Storleken på den punkt i viljen explosionen ägde rum är oändligt liten! Att natthimlen är mörk tyder på att den måste ha ägt rum. Annars skulle det vara belyst överallt.
Quentin Smith:
Big Bang-teorin är en förbluffande teori för vi ser ju alla dessa galaxer med alla sina stjärnor avlägsna sig från oss i en alltmer ökande hastighet. Den slutledning man kan dra av detta är att de en gång var sammangyttrade. Vad vi ser nu är resultatet av explosionen då alla dessa galaxer var sammanpackade. Big Bang-explosionen skedde när galaxernas materia slungades åt alla håll. Mysteriet är att enligt vetenskapens nuvarande lagar kan det inte finnas någon orsak till denna första explosion![12. Reflektion och värdering: Anser du att det borde finnas någon orsak till Big Bang? Se artikel]
Big Bangteorin blev ett paradigmskifte i den moderna kosmologiska debatten. Universum var inte något statiskt som nödvändigt existerade för evigt. Det hade en bestämd början och det hade skapats ur ingenting. Varför hade detta universum uppstått? Kan vår nödvändiga orsakslag plöstligt upphöra här?
William Craig:
"Det som Big Bang modellen pekar på är att universum INTE har funnits för evigt, att universum började existera och blev till ur ingenting. Och på så sätt lägger Big Bang modellen i knät på filosofen just den efterlängtade förutsättning som Thomas Aquinas ansåg gjorde Guds existens uppenbar. För att vara en transcendent orsak till all materia, all energi, rum och tid så måste denna orsak vara sig själv, utan orsak, tidlös, utan utsträckning och därför immateriell, utan förändring och enormt kraftull - vilket är just de kärnegenskaper som teister alltid har menat med "Gud"."[13. Reflektion och värdering: Anser du att Big Bang gör Guds existens uppenbar? Om inte, varför inte?]
"Detta argumentets kraft räcker bara till att visa att det kan finnas en eller annan orsak till universums existens, men inte att den orsaken nödvändigtvis är en gud. Det är ett stort hopp i tanken där. Orsaken skulle kunna vara ett tidigare universum som dragits samman. Eller det kan vara ett svart hål från något annat universum som imploderat."[14. Reflektion och värdering: Anser du att helt andra orsaker kan finnas till Big Bang än en gud?]
Själva skapelsexplosionen Big Bang var fullständigt oförutsägbar. Inga fysiska lagar fanns som kunde förutsäga den. Men den ägde rum på en fixerad plats, i en oändligt liten punkt. En del anser att just oförutsägbarheten talar emot att Big Bang kunde ha orsakats av ett högre väsen.
[15. Reflektion och värdering: Anser du att oförutsägbarheten talar emot en första orsak som är tidlös och immateriell?]
"Universum utvecklades till en början med en överväldigande sannolikhet mot ett tillstånd av fullständig livlöshet. Det rådde en total oreda i dessa maximala massa av alla partiklar som helt slumpvis var utspridda i en fullständig ordning, man kan inte tänka sig en större oordning. Varför skulle en allsmäktig och allvetande Gud vilja skapa denna oreda och sedan inse detta och säga: Titta vilken oreda jag har skapat, hur ska jag nu få ordning på den för att få fram människan ur allt detta? Detta verkar inte vara vad en perfekt varelse skulle göra."[16. Reflektion och värdering: Anser du att osannolikheten i att världen skulle bli välordnad men ändå blev det kan tyda på existensen av en Gud?]
"Jag tycker att detta argumentet om att det vore irrationellt av Gud att först skapa en livlös singularitet ur vilket ett levande universum senare kan utvecklas, är en föga plausibel och förmäten invändning. Som jag ser det står det Gud fritt att skapa vilket initialtillstånd han vill. Gud kanske till och med finner ett nöje i den kreativa aktivitet där en underbar värld formas ur detta givna råmaterial i denna första singularitet."[17. Reflektion och värdering: Anser du att Smith eller Craig resonerar vettigast? Varför?]
Big Bang- teorin kan alltså förse båda sidor med argument. Men hur blir det om vi inte ser på hur universum började utan på världsalltets själva uppbyggnad? Det grekiska ordet för "ändamål" är telos. Enligt det teleologiska argumentet är det just kosmos sinnrika ordning som bevisar att en Gud har skapat det för ett visst ändamål.
[18. Reflektion och värdering: Anser du att världen uppvisar en sinnrik ordning som inte kan vara slumpmässig?]
Marilyn Adams:
"Det är en allmän föreställning fast den kanske också väcker tvivel, en instinkt som säger: "Oj, detta är ganska fint organiserat!" I vissa känslotillstånd uppfattar vi saker och ting väldigt väl ordnade och oerhört komplicerade. Vi förundrar oss över den fina strukturen hos en liten blomma i öknen, dess skörhet och vi säger: "Men Gud, detta är imponerande!""[19. Reflektion och värdering: Har du förundrat dig över skönheten i världen?]
År 1802 framlade teologen William Paley en av de bästa versionerna av ändamålsbeviset (även kallat design-argumentet). Det går ut på att visa att det mänskliga förståndet känner igen design och förstår en komplicerad process, t ex DNA, som designad för sitt unika syfte.
William Paley:
"Säg att jag är på väg över en hed och min fot stöter på en sten och man frågar mig: Hur har den kommit dit? Jag svarar kanske att såvitt jag vet har den alltid legat där. Och det vore nog inte lätt att bevisa att det svaret skulle vara absurt. Men anta att jag hade hittat en klocka på marken. Och att man frågade mig hur den hade hamnat där. Då hade jag knappast sagt att den säkert alltid hade legat där. Varför kan detta svar inte duga för både klockan och stenen? Av den anledningen, och enbart av den anledningen att när vi betraktar klockan ser vi något vi inte kunde se på stenen: att dess olika delar har satts ihop för ett visst ändamål."Liknelsen gick förstås ut på att liksom ett fickur med sitt invecklade verk inte, enligt vad människan förstår, kan skapas utan en orsak, en urmakare, så kan en så sinnrikt ordnad och ändamålsenlig värld som mikronaturen och makronaturen inte existera utan en designande kraft, en supranaturlig skapare.
[20. Reflektion och värdering: Anser du att världen är som stenen eller som fickuret i Paleys liknelse? Har världens design en designande orsak?]
Men Charles Darwin drog en helt annan slutsats i sin "Om arternas uppkomst" från 1859.
Daniel Dennett:
"Vissa tolkar Darwin som att han kullkastar premissen för Paleys argument. Det tror jag är fel. Jag tror Darwin sa: Javisst, där finns design, där finns ändamålsenlighet, och detta kräver en förklaring. Men Paley har fel när han antar att varhelst det finns design så måste det finnas ett medvetande bakom denna design, ett medvetande som är enhetligt, intelligent, konstnärligt."[21. Reflektion och värdering: Anser du att design och ordning inte förutsätter någon intelligens?]
Darwins teori om evolutionen säger att genom naturligt urval -- NATURAL SELECTION -- överlever de organismer som kan anpassa sig. De andra går under. Det som tidigare ansågs vara skapat av ett högre väsen blev nu en utvecklingsprocess. Det finns en skillnad mellan ordning och ändamål. Ordning är ett mönster, en regelbundenhet utan något som helst syfte. Ändamål förutsätter en livsplan för alla levande organismer, för människan särskilt ett moraliskt och andligt mål, nedlagt i vilja och samvete och ständigt aktivt i våra handlignar. Paley såg ett framåtdrivande ändamål i naturen, Darwin såg bara en omedveten ordning.
[22. Reflektion och värdering: Anser du som Darwin att naturen har en omedveten ordning men inget ändamål?]
Det var naturligt att anta att människan och naturen som är så underbar, skönheten vi alla kan se ibland i universums storhet, skapats av något som självt var än mer intelligent och underbar Ande. Albert Einstein , en av de stora fysikerna i vår tid, ansåg att alla forskare som inte ser detta är endera döda eller blinda. De fysiska systemen är i grunden andliga ansåg han. Vi bör därför ha stor vördnad för denna anliga ordning.
Sådana intuitiva och fängslande idéer har en tradition på en miljon år tillbaka. Så kommer Darwin och vänder upp och ner på allting och visar hur det mer komplicerade skulle kunna vara följden av en lång pågående slumpmässig process utan något medvetande, utan mål, en brutal och omedveten process som när den fått igång reproduktionen kan producera alla dessa under.
[23. Reflektion och värdering: Tror du på en brutal och omedveten process bakom all skönhet och fulhet i världen?]
Kan hela universum vara en enda slumpartad händelse? Någon har räknat ut att oddsen mot att vårt universum skulle se ut som det gör är 1 mot 10 miljarder upphöjt till 124. Oddsen mot att organiskt liv skulle uppstår verkar ligga på 1 mot 10 upphöjt till 40 000. Eller är det rimligt att anta att Gud avsiktligt skapade just de förusättningar som krävs för att det skulle uppstå?
Den speciella formen på det teleologiska argumentet har fått en ny klarhet av de fysiker som pekat på hur häpnadsväckande exakt avvägda naturens konstanter är, t ex Plancks konstant och gravitationen. Dessa fundamentala fysiska krafter tycks behöva vara exakt vad de är för att ett komplicerat universum ska kunna bli till. Detta bevisar inte att Gud finns. Men samtidigt är det så att om det finns en Gud är detta universums existens mer sannolik än om det inte finns en Gud.[24. Reflektion och värdering: Anser du det sannolikt att endast en intelligens kan ha skapat de exakt avvägda naturlagarna?]
"Vi kan anta att en Gud eller en Skapare eller Något vill att detta ska ske och i någon mening vill att denna darwinistiska process ska äga rum. I standardversionen av detta antagande drömmer skaparen om en värld, sätter upp de ursprungliga villkoren som krävs för darwinistisk reproduktion och så trycker han på knappen och så startar det. Och alla underordnade utvecklingsändamål sker enligt Darwins teori. Jag tycker att detta antagande inte alls är tillfredställande. Många finner något tröstande i detta, själv ser jag det som ett nästan bisarrt undantag."Men hur är det med oss? Kan den blinda evolutionen ha skapat de förnuftiga tänkande djur som vi är? Kan omedveten evolution leda till Bachs fugor och Beethovens symfonier? Eller till avskaffandet av slaveriet? Eller till månfärder?
"Ibland förundras jag över människor som säger till mig: jag kan förstå hur denna omedvetna process skapar biologiska arter, djur och växter men jag kan inte förstå hur den skulle kunna skapa poesi, alltså produkter från det mänskliga medvetandet. Mitt svar på detta är: Vänta lite - du tror att naturligt urval kan förklara näktergalen men inte ett ode till näktergalen (Keats), är odet så mycket mer underbart än näktergalen själv? Det är ju hybris! Om du tänker så inser du inte hur underbar en näktergal är! Om naturligt urval kan förklara näktergalen så kan det också förklara odet till en näktergal, det är jag säker på."[25. Reflektion och värdering: Anser du att poesi och musik är materiella produkter av den blinda omedvetna evolutionen?]
Bilden av en Gud, ett högre väsen med vilja och intelligens som inte bara kan skapa ömtåliga ökenrosor utan också människor som skriver poesi och bygger barnsjukhus, står ofta i stark kontrast till den värld vi upplever dagligen. Vi ser inte Gud med våra ögon, åtminstone inte många av oss. Vi vet till exempel att mycket ont sker i vår värld. Hur kan mänsklig medveten ondska existera i en värld där en fullkomlig allsmäktig varelse styr?
Den ryske filosofen Vladimir Soloviev såg i världshistorien en kamp för det goda och gudomliga där tanken på Gud och tron på det goda alltid skapade nya bilder av Gud, nya religioner. Det onda ingår då i ett dynamiskt spel om frihet och godhet, för bara när det fria valet finns, skapas onda handlingar.
[26. Reflektion och värdering: Anser du att världshistorien är ett sökande efter perfektion och godhet? Och att det onda därmed blir nästan nödvändigt för utvecklingen?]
Vi kan också konstatera en rörelse från en abstrakt indisk Gud, ungefär lika abstrakt som gravitationen,
till grekernas mer kontemplativa Gud, idealguden, till judarnas realistiska och aktiva Gud som sätter krav på människan men också ger människa det farliga fria valet -- vilket leder till katastrofala följder. Men Gud förblir fortfarande den Andre. Först med kristendomen introduceras gud-människan i Jesus, vilket öppnar en ny horisont för människan.
[27. Reflektion och värdering: Anser du att kristendomen introducerade ideal som leder mänskligheten framåt?]
Soloviev: Det som är originellt och friskt i kristendomen ligger inte i några allmänna begrepp utan i positiva fakta. Det ligger inte i de spekulativa strukturerna utan i förkroppsligandet i en personlighet. Detta originella kan aldrig tas ifrån kristendomen...de kristna idéerna kom inte in på scenen såsom något helt nytt, de föll inte från himmelen som något färdigt.
När Gud blir människa sker det alltså i en historisk process där viktiga fria val måste göras av människor -- och då uppstår de onda konsekvenserna.
[28. Reflektion och värdering: Anser du att ondskan finns tack vare det fria valet? Och att det fria valet förkroppsligar den historiska utvecklingen?]
[28. Reflektion och värdering: Anser du att naturen leder fram till människans livsform? Och att den livsformen strävar all högre?]
Men många har svårt att se hur den fullkomliga Guden skulle sätta igång en skapelse som innebar alla dessa svårigheter.
"Om Gud är moraliskt fulländad och kan göra vad han vill och vet allt, skulle han vara i stånd att eliminera alla fasor och lidanden som mänskligheten gått genom under historiens gång. Men det har han inte gjort. Antingen existerar han inte eller så är han inte särskilt god. Varför låter han oss lida på detta sätt? För att ta ett dramatiskt exempel: Varför gjorde han inget när folk fördes i godsvagnar till koncentrationslägren på 1940-talet? "
[30. Reflektion och värdering: Vad svarar du på Smiths frågor?]
Marilyn Adams:
"För mig verkar det som de flesta traditionella svar på ondskans problem inte går ihop. Folk säger: "Olyckor lär oss något, vi kan växa och dra nytta av dem" - och naturligtvis gör vissa människor detta. Men många gör det inte, de krossas istället av dessa erfarenheter. De flesta argument vi kan tänka oss får inte till balansen ändå. Det goda som Gud kan uppnå genom att tillåta det onda väger inte upp den fasa som ligger i deras negativa verkningar. Och alltså är det nästan blasfemiskt att anta att det skulle finnas ett moraliskt godtagbart skäl till att Gud tillåter det onda. "
[31. Reflektion och värdering: Anser du att det finns en balans mellan det onda och det goda i världen?]
"Jag tror att en del av svårigheten med all ondska och allt lidande som vi upplever i världen beror på att många människor tar för givet att om Gud finns, så är hans syfte med oss och vårt liv mänsklig lycka i detta liv. Och att Gud egentligen är här för att göra oss lyckliga. Men åtminstone enligt den kristna teismen är detta antagande felaktigt. Livets mening är INTE mänsklig lycka i detta liv utan snarare kunskap om Gud. Mycken ondska och många lidanden i världen är helt poänglösa utifrån antagandet att de skulle ge upphov till mänsklig lycka i detta liv. Men de behöver inte vara irrelevanta utifrån antagandet att de kan producera en djupare kunskap om Gud."[32. Reflektion och värdering: Anser du att livets mening är mänsklig lycka? Eller att Guds uppgift borde vara att ge oss mänsklig lycka?]
"Om Gud hade velat visa att han skapat universum, skulle han ha skapat ett otroligt vackert universum med moraliskt högtstående människor och inte detta kaos där vi kämpar för att överleva och där evolutionen innebär fasor och där folk dör av sjukdomar och av svält. Sådant är inte tecken på Gud för mig."[33. Reflektion och värdering: Anser du att Gud borde vara som Smith säger?]
Jag tror att det skulle vara ett stort misstag att göra Gud direkt ansvarig för allt som sker. Om du antar en Gud som vill ge människan ansvar och frihet så måste universum ge utrymme för detta. Anta att någon dödas i en jordbävning. Du frågar: Gjorde Gud detta? Svaret är: Gud gjorde inte det, han tänkte inte att "Den här personen förtjänar en jordbävning så jag startar en!".[34. Reflektion och värdering: Anser du att om Gud fanns så skulle han inte ge oss så mycket frihet att vi kan skada varandra?]
Men om Gud lät en värld bildas så att den skulle följa termodynamikens lagar så kommer det att uppstå jordbävningar. Det kommer att ske. Människans ansvar går nog längre än vi föreställer oss. Vi kanske inte måste bygga städer på jordbävningshotade områden. Det kommer att hända tragedier, så är det. Detta är ett tragiskt universum. Jag tror att en del människor har en föreställning om Gud som är lite för sentimental. "Om jag ber så kommer Gud att ta hand om mig!" Och detta är inte sant. Om det finns en Gud så är det inte en sentimental Gud.
[35. Reflektion och värdering: Tror du på en sentimental Gud? En Gud som tar hand om alla? Är den kristna Guden en sådan Gud?]
Jag fick en gång ett brev från en man som doktorerat i filosofi och var pastor i en evangelisk kyrka i Lincoln, Nebraska. Han sa att han var fascinerad av idén att mycket av det som sker i världen sker av en slump - och detta ur själavårdens synpunkt! Församlingsmedlemmar kom nämligen till honom när något hemskt hade hänt och de försökte i det längsta hitta Guds mening med detta som han gjorde mot dem. Men det finns ingenting i vare sig förnuftet eller i den kristna uppenbarelsen som säger att allt som händer har en mening eller är avsiktligt orsakat av Gud.[36. Reflektion och värdering: Tror du att kristendomen säger att allt har en mening eller är orsakat av Gud?]
Nicholas Walterstorff:
Vi förlorade vår son för 13 år sedan i en bergsklättringsolycka i Österrike när han var 25 år gammal. Han var skicklig men han föll. Jag har inget svar på varför det hände. Jag avvisar faktiskt de flesta förklaringar, som t ex att Gud gjorde det eller "det är sånt som händer" eller liknade. Det slår mig att detta inte alls är sant. Jag tror att det Gud vill för varje individ är att denna människa blomstrar tills hon eller han blir vad GT kallar "mätt av år". Och vi lever med mysteriet att det inte är så. Jag har inga bra svar på det. Jag lever med frågan men utan svar.Många vänder sig till religionen för att anta livets utmaningar och söka svar och ny tillförsikt, finna sig tillrätta här i livet och kunna kämpa bättre. En del vill inte ta den kampen och anser att själva tanken på en gudomlighet inte är något annat är ett mänskligt påhitt som ger somliga den tröst vi alla behöver inför verkligheten.
Immanuel Kant:
För individen är livet svårt att stå ut med, liksom för mänskligheten i stort. Elementen är fientliga, det finns sjukdomar och till slut dödens plågsamma gåta. Redan en gång tidigare har man varit i ett helt hjälplöst tillstånd, som ett litet barn hos föräldrarna. Människans hjälplöshet finns kvar och därmed också längtan efter en far.[37. Reflektion och värdering: Anser du att längtan efter en far eller en mor ligger under all gudstro?]
För Immanuel Kant var Guds existens nödvändig för att få en sammanhängande världsbild. Han tillbakavisade de metafysiska argument för Guds existens och sa att de inte räckte till eftersom de enbart är begrepp i våra tankar. Istället ansåg Kant att vi måste tro på Gud på grund av våra moralisk förpliktelser. Moralen säger oss att goda människor belönas och det onda bestraffas, men vi vet att så går det inte alltid till här i världen. Om vi tror på moralen måste vi tänka oss en framtida värld där det goda till slut belönas och det onda bestraffas.
[38. Reflektion och värdering: Anser du att det ger en sammanhängande världsbild att tänka sig en dom av våra handlingar och en himmel som belöning för vår vilja till godhet?]
Moralen lär oss att tro på en Gud som kan ge oss detta högsta goda, den fullkomligt rättvisa världen. Och Kant ansåg att det är vår moraliska plikt att söka skapa en värld där det goda är framgångsrikt och det onda misslyckas. Alltså den sorts värld som kan finnas endast om Gud existerar. Kant bortser från alla metafysiska påståenden om att en gudom existerar och det kanske vi också gör. Men vi ser oss om med förundran när världen rusar fram mot oss. Trots allt måste vi undra.
[39. Reflektion och värdering: Anser du att vi har en plikt att tänka oss att Gud existerar?]
Det är inte så mycket filosofens argument som jag känner mig tvingad av mig utan mer den existentiella responsen - när jag tänker på den otroligt rika komplexiteten i allting, på alltings otroligt komplexa funktion och sedan alltings väldighet, så finner jag att det är omöjligt för mig att inte tro att det är Gud som har skapat detta. Jag kan som filosof försöka artikulera detta i termer av logiska slutledningar. Men det hela börjar inte på det sättet. Det är en existentiell respons på erfarenheten av världen.[40. Reflektion och värdering: Anser du att tron kan vara en naturlig respons på erfarenheten av världen?]
För de flesta världsreligioner är det heliga och värdefulla något som är helt skilt från vårt universum något övernaturligt. Varför inte ta hela universum och betrakta det som heligt och värdefullt? Att gå ut mitt i natten, titta upp mot stjärnorna, alla stjärnor i Vintergatan och känna vördnad för alla människor och apor, alla djur och lägre livsformer. Och om du har religiösa känslor så inrikta dem på det som verkligen finns till. Det verkar vara en mer passande hållning av förundran snarare än att rikta dem mot en varelse vars existens i bästa fall är kontroversiell.[41. Reflektion och värdering: Anser du att vi bör känna vördnad för natthimlen? Vad känner du när du ser upp mot himlen en stjärnklar natt?]
Vad är det vi ser i rymden ovanför oss?
Frodo och Sam i Tolkiens "Sagan om ringen":
"How beautiful the stars are, and the Moon!"
"They do cheere the heart, don't they? said Sam looking up. "Elvish they are, somehow."
[41. Reflektion och värdering: Anser du att det ger glädje och tillförsikt att se upp mot natthimlen?]
Teilhard de Chardin:
The enormity of space is the most tangible and thus the most frightening aspect. Which of us has ever in his life really had the courage to look squarely at and try to 'live' a universe formed of galaxies whose distance apart runs into hundreds of thousands of light years? Which of us, having tried, has not emerged from the ordeal shaken in one or other of his beliefs?
And who, even when trying to shut his eyes as best he can to what the astronomers implacably put before us, has not had a confused sensation of a gigantic shadow passing over the serenity of his joy?
Enormity of duration-sometimes having the effect of an abyss on those few who are able to see it, and at other times, more usually (on those whose sight is poor), the despairing effect of stability and monotony. Events that follow one another in a circle, vague pathways which intertwine, leading nowhere.
Corresponding enormity of number - the bewildering number of all that has been, is, and will be necessary to fill time and space.An ocean in which we seem to dissolve all the more irresistibly the more lucidly alive we are.
[42. Reflektion och värdering: Anser du att den enorma storleken på universum innebär något glädjane för dig?]
Frågor att träna på
*Denna teori blev ett paradigmskifte i den moderna kosmologiska debatten
*Om universum började finnas till vid en viss tidpunkt pekar detta klart på en orsak bortom universum, menade denne filosof
*Så låter Anselms ontologiska bevis
*Så lyder det kosmologiska beviset i Thomas' version
*På detta sätt stöder Big Bang- modellen Tomas av Aquinas resonemang
*Dessa är oddsen mot att vårt universum skulle se ut som det gör
*Paley om mönster i naturen
*Det är vår plikt att skapa den sorts värld som kan finnas endast om Gud existerar, enligt denne filosof
*Dennets förklaring till att mänsklig poesi och konst uppstått
*William Craig syn på tanken att Gud egentligen är här för att göra oss lyckliga.
*Så kan ondskan i världen visa att det inte kan finnas en gud
*Marilyn Adams åsikt om att försöka ge ett skäl för Gud att tillåta det fasansfulla som sker på jorden
*Detta antagande menar Craig leder till problemet med ondskan och lidandet i världen
* För denne filosof var Guds existens nödvändig för att få en sammanhängande världsbild.
*Denna sorts värld skulle tyda på att Gud har skapat den enligt Quentin Smith
*Så säger von Inwagen om den kristna synen på Guds mening med allt som händer
*Därför är Gud och en tillvaro efter detta liv nödvändigt enligt Kant
*Så resonerar Walterstorff om Gud