Vad är en människa? 
  
Filosofiska reflektioner och synpunkter  
Många har avvisat Charles Darwins utvecklingslära som hävdar att alla livsformer på jorden tillhör samma familj. Men om vi ger människan en särställning gentemot allt annat liv - vad exakt utgör då vår mänskliga natur? 

[1.Reflektion och värdering: Anser du att människan har en särställning på jorden? Vilka skäl har du för din uppfattning?] 
  

I Atén på trehundratalet f Kr försökte filosofen Platon definiera den mänskliga naturens grunddrag. 

Platon: 
"Låt mig kort beskriva själens natur genom att använda en bild. Bilden har tre beståndsdelar, två vingade hästar och en körssven. Den ena hästen är av ädelt blod, den andra inte. Och körsvennen bemästar tvåspannet endast med möda. Den svårtyglade hästen som inte är inkörd, håller på att tvinga körsvennen ner mot jorden. Ovanför dem i himlen ovanför himlen, finns den sanna verkligheten, det vill säga de former som endast är synliga för tanken och saknar färg, form eller fasthet. Endast de själar som mest liknar gudarna förs uppåt av sina körsvenner fast hästarna stretar emot så att själarna endast med svårighet kan se sanningen. Några själar stiger uppåt för att endast störta ner igen. De hinner knappast se något alls pga alltför bångstyriga hästar." 

[2. Reflektion och värdering: Anser du att du har en själ och en kropp som drar åt olika håll? Har du svårtyglade begär? Vill din själ eller ditt förnuft något annat än begären?] 

Nicholas Smith: 
"Platon anser att en människa till sin natur är en mänsklig själ. Kroppen är något som själen vistas i. Han ser själen som tredelad: den rationella delen, den emotionella delen och den driftsmässiga delen. Den sistnämnda ger oss lust till mat, till fysisk aktivitet, till sexuellt liv. Mänsklig fulländning kan uppnås när dessa tre delar samverkar. Detta kan endast ske, enligt Platon , när de rationella delen regerar i själen." 

[3. Reflektion och värdering: Anser du att tankar, känslor och drifter är olika delar av dig, ofta i konflikt? Ge exempel!] 

Julia Annas: 
"Problemet med denna platonska bild, tror jag, är att om förnuftet skal ses om mänskligt så kommer vi, alltså hela människan, naturligtvis att identifiera oss med en rationella delen av själen. Om vi ser oss som ett ekipage med två hästar och en körsven, så kommer vi att se vårt verkliga jag som körsvennen. Det som bir en smula skumt i det här är att vissa delar av oss kommer att bli betraktade som djur, alltså något som är omänskligt." 

[4. Reflektion och värdering: Håller du med Julia Annas? Eller anser du att det finns en högre och en lägre del av människan? Har du en djurisk del?] 

Nicolas Smith: 
"Platon vill inte utesluta passioner utan han säger att vi ska ha dem på rätt sätt, vi ska ta itu med våra passioner på rätt sätt, ge uttryck för dem där det passar. Detsamma gäller alla vår lustar. Platon föreslår inte ett asketiskt liv,ett livsförnekande liv. Vi ska känna våra lustkänslor och tillfredsställa våra begär på det rätta sättet, vid de rätta tidpunkterna och med de rätta objekten för våra lustar." 

[5. Reflektion och värdering: Anser du att Smith tolkar Platons liknelse riktigt?] 

Platons lärjunge Aristoteles höll med om hans analys av den mänskliga naturen. Men Aristoteles vidgade synen och frågade sig hur människan passar in i naturen som helhet. För Aristoteles har varje sak sitt eget unika ändamål eller TELOS på grekiska. 

Aristoteles: 
"Precis som varje kroppsdel, ögat, handen, foten, har ett ändamål, har givetvis hela människan ett ändmål. Vilket är nu detta ändmål? Vårt biologiska ändamål delar vi med växterna, detta kan alltså inte vara människans särskilda syfte.Vi söker något för människa särpräglat. Sinnesfunktioner delar vi uppenbart med andra varelser, hästar, kor och andra djur. Återstår alltså endast de funktioner som hör till människans förnuft. Människans särskilda ändamål eller syfte är förknippade med den del av hennes själs som hör till förnuftet." 

[6. Reflektion och värdering: Anser du att hela människan har ett ändamål? Finns det ett gemensamt mål som människan bör förverkliga?] 

James Rachels: 
"Antag att du är Aristoteles, du lever på 300-talet f Kr, många många hundra år innan den moderna vetenskapen skapades. Och du försöker förstå hur världen fungerar. Du frågar dig själv frågor om varför saker och ting är som de är. Du frågar: varför regnar det? De är ju mystiskt hur vatten helt enkelt faller från skyn! Du vet inte hur vattnet kommer dit upp, du känner inte till principerna för hur det faller ner, du vet inte varför det faller här men inte där, eller varför det faller idag snarare än igår -det är ett mysterium. Du försöker hitta en förklaring som svarar på frågan om varför det regnar.  

Aristoteles var en smart kille, han var smartare än mig eller dig eller alla de som ser detta program och Aristoteles hittade detta svar:  i grunden faller regnet för att växterna ska leva och växa. Världen är ett system av relaterade syften. Om det inte regnade skulle växterna torka och dö. Och varför finns det växter? Jo, mat till djuren. Och varför finns djur? Mat åt människorna, deras hudar än användbara till kläder och annat. Och varför finns människorna? Våra själsförmögenheter skiljer sig från allt annat i naturen. Våra mentala förmågor är helt olika allt annat du ser i naturen. Så att utöva dessa mentala aktiviteter måste vara syftet med oss, menar Aristoteles". 

[7. Reflektion och värdering: Anser du att världen är ett system av relaterade syften? Att allting har en mening och ett syfte? Att t ex djuren är till för att ätas av oss? Att syftet med vårt tänkande är att utöva ett förnuftigt tänkande?] 

Uppfattningen att människan är överlägsen djuren är också central för den judiska och kristna traditionen. Så här står det i Första Mosebok den sjätte dagen av skapelsen, då jord, hav, himmel och allt annat redan fanns på plats: 

"Gud gjorde de vilda djuren efter deras arter, och boskapsdjuren efter deras arter, och alla kräldjuren på marken efter deras arter. Och Gud såg att de var gott. Och Gud sa: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika. Och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden. Och Gud skapade människan  till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Och Gud välsignade dem. Gud sa till dem: Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Och råd över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelens och över alla djuren som rör sig på jorden….Och Gud såg på allt som han hade gjort och se, det var mycket gott." 
  

I vilken mening är människan skapad till Guds avbild? 

[8. Reflektion och värdering: Anser du att människan är skapad till Guds avbild? Anser du att människan är överlägsen alla andra djur i att överleva? Att hon är smartast och mest utvecklad mentalt sett?] 
  

Manuel Velasquez:  
"Den tidiga kristendomen svarade på den frågan genom att använda den grekiska filosofin. Platon och Aristoteles hade redan sagt att det rationella i människan är gudalikt, att förnuftet är den del av vår natur som är gudomlig. De kristna instämde med dessa tankar och vävde in dem i sin bild av vad en människa är." 

[9. Reflektion och värdering: Anser du att kristendomen tar vara på det gudalika i människan? Är du troende? Vad anser du om den kristna tron?] 

En annan viktig sida av den mänskliga naturen åskådliggörs av historien om syndafallet, också i Första Moseboken. Gud har förbjudit Adam och Eva att äta av frukten i kunskapens träd på ont och gott. Men ormen frestar Eva. Hon äter ett äpple och hon bjuder Adam att smaka. 

Manuel Velasquez: 
"På grund av denna berättelse kom många kristna fram till att att inom oss finns spåren av en bestraffning som kommer från Gud i denna trädgård, Edens lustgård."  

Spåren av straffet tolkades som arvssynden. Och till den är knuten en annan sida av människans natur: den fria viljan. 

[10. Reflektion och värdering: Anser du att det finns synd? Att den ärvs av generationer, ungefär som DNA?] 

Manuel Velasquez: 
"Om vi ser på grekerna, om vi läser Platon och Aristoteles så finner vi en viss diskussion om valet. Men vi ser inte att viljan får den centrala rollen i den mänskliga naturen, vilket den får när kristendomen kommer in på scenen. Denna centrala plats för viljan kommer från deras läsning av det fundamentala valet i Edens lustgård." 

[11. Reflektion och värdering: Anser du att du har en fri vilja? Är inte den bestämd av materiella naturlagar? Anser du att Bibeln står för människans fria vilja?] 

Hos Platon kämpar förnuftet med våra begär och våra lidelser. I den kristna traditionen är anden i strid med köttet om kontrollen över den fria viljan. Ingen skildrar denna strid mer åskådligt än kyrkofadern Augustinus på 400-talet. För att visa hur djupt synden är inpräglad i den mänskliga naturen, berättar han en historia från sin ungdom. 

Augustinus: 
"Nära vår vingård växte ett päronträd. Jag och några andra slynglar kom på att vi skulle skaka ner päronen. Sent på kvällen gick vi dit och stal så mycket frukt vi orkade bära. Vi smakade väl på några päron men sen kastade vi resten åt grisarna. Vårt nöje var egentligen att göra något förbjudet. Jag älskade synden. Inte den sak för vars skull jag hade begått synden utan synden själv."

Ordet för denna lust att synda är "concupiscence". När begäret att göra något otillåtligt dyker upp inom oss, har vi friheten att endera ge upp inför begäret eller börja bygga karaktär genom viljan. Själva begäret till det syndiga är inte synd i sig själv, först när vi ger upp inför begäret och skrider till handling.

Ungefär tusen år efter Augustinus skrev om "concupiscence" framträdde protestantiska kristna och förklarade även själva begäret för syndigt. Martin Luther plågades personligen under många år av sin oförmåga att med vilja gå emot begäret. En ny människosyn spreds: människan är helt fördärvad av syndens begär. Luther och andra protestanter var övertygade om att även alla våra goda viljehandlingar var fulla av syndens begär. Människans vilja var inte fri, den var "trälbunden" som Luther sa. 

[12. Reflektion och värdering: Anser du att vi lockas göra det förbjudna? Att vi gillar att synda? Anser du att alla viljehandlingar är syndiga innerst inne?] 

Platons skrifter påverkade kristendomen nästan från första början, Aristoteles däremot översattes inte till latin förrän på tolvhundratalet. Först då blev hans verk mer spridda igen. En av de första som då tog intryck av honom var Thomas av Aquino. För både Thomas av Aquino och Aristoteles kännetecknas den mänskliga naturen av ett ändamål. 

Manuel Velasquez: 
"Vad Thomas av Aquinas lade till bilden, vilket inte fanns där tidigare hos Aristoteles, var att ändamålet hade inlagts i vår natur av Gud. En gud som skapar saker och ting, ger dem en design så att de orienteras emot de mål som de har. Den målinriktade naturen finns här pga den struktur Gud skapat i universum." 

Thomas: 
"Himlakropparna alstrar alla ting. Ändamålet för deras rörelser är att frambringa tingen på jorden. Här nere existerar de enklaste grundämnena för att bilda mineraler. Dessa existerar i sin tur för levande väsens skull, och bland dessa existerar växterna för djurens skull och djuren för människornas skull. Människorna är alltså ändamålet för hela skapelseordningen. Såsom sitt allra yttersta ändamål önskar människan självfallet veta den första orsaken till alla ting, den första orsaken som är Gud. Det yttersta målet för människan är att känna Gud." 

[13. Reflektion och värdering: Anser du att Gud lagt in ett syfte i människan? Att detta mål är att öka sitt vetande och lära känna Gud?] 

Föreställningarna om människans natur från den grekiska och kristna traditionen känns angenämt välbekanta. Men de kan innebära problem. Feministerna påpekar ofta att förnuftet ofta kan uppfattas som ett manligt drag att kvinnor ofta se som känslovarelser eller rentav som symboler för köttets frestelser. Andra kritiker framhåller att makthavarna ofta hävdat att deras naturliga överlägsenhet ger dem rätt att härska över andra. Romarriket, korstågen, kolonialismen, slaveriet är exempel på hur "förnuftet" känt sig kallat att civilisera "barbarer". Det här mönstret framträder redan i Platons historia om körsvennen. 

Bernard Williams: 
"Den huvudsakliga invändningen mot Platons bild av körsvennen är att den måste göra två jobb: det psykologiska och ett politiska. Han måste få den psykologiska historien att passa den politiska. Idén i historien är att förnuftet hör till den härskande klassen, emotionerna hör till den militära klassen och drifterna hör till arbetarklassen. Problemet med detta är att det leder till en auktoritär politik." 

[14. Reflektion och värdering: Håller du med feminismen? Att förnuftet är manlig makt? Anser du att Platon har rätt när han säger att arbetarklassen domineras av drifterna?] 

Aristoteles menar att förnuftet är ojämnt fördelat mellan människorna. 

Bernard Williams: 

"Han trodde att kvinnor var både intellektuellt och etiskt underlägsna männen. Hans moderna försvarare viftar undan detta och säger att det bara var ett litet misstag han gjorde. Men det var inget litet misstag. Det visar hur mycket de lokala sedvänjorna styrde tänkandet. Han till och med försvarade slaveriet - något som vanligt folk inte gjorde, visst tyckte man att det var nödvändigt med slavar men inte att det var rätt. Men han försökte visa att det var rätt!" 

[15. Reflektion och värdering: Anser du att mäns intellekt skiljer sig på något sätt från kvinnors?] 

Den största utmaningen mot den västerländska synen på människan har kommit från biologin. 

Ian Hacking: 
"Under tiden före den franska revolutionen var naturvetenskapen mest intresserad av klassifikation. Linné gav oss ett system som vi fortfarande använder oss av med en viss anpassning. De lade helt bokstavligen ut insekter och fjärilar på ett bord och rent metaforiskt har vi alla dessa system i böcker, system över alla arter som finns." 

Daniel Dennett: 
"Arterna var eviga. De hade ingen födsel eller utveckling, de gick inte över i varandra." 

Ian Hacking: 
"En konsekvens av europeisk imperialistisk expansion och fascinationen inför att samla exemplar av arter var att man inte bara tog hem levande exemplar utan också döda exemplar till hamnarna i London och Paris. Skeppen var fyllda med skelett av mammutar. Här hade man alltså bevis på arter som inte existerade längre, de var utdöda. Och det handlade inte om något obetydligt utan något verkligt massivt. När ett sådant skepp kom in i hamn så var det en stor social händelse. Folk kom ner till hamnen och såg dessa stora ben lossas, de var tvungna att tänka efter: vad är en art? Arter kan alltså dö ut, arter är inte något platt, arter är historiska. Och detta hände innan Darwin ens var född." 

Men det var först Charles Darwin som gav oss en ny helhetsbild av naturen. En bild som tvingade oss att ifrågasätta våra föreställningar om människans natur. På 1830-talet for Darwin till Galapagosöarna för att undersöka både levande arter och fossiler. Han iakttog då små skillnader mellan livsformerna på olika öar och större skillnader men också klara likheter gentemot livsformerna på Sydamerikas  fastland. 

Darwin: 
"Eftersom fler individer frambringas än som har möjlighet att överleva måste det bli en kamp för tillvaron inom varje art. Kan vi betvivla att individer som har en fördel gentemot andra har bästa chansen att överleva och fortplanta arten. Ta t ex vargen som jagar andra olika djurarter. De snabbaste och slugaste vargarna torde ha de bästa utsikterna att överleva. Detta bevarande av fördelaktiga individuella variationer och förstörandet av ogynnsamma har jag kallat det naturliga urvalet eller de mest livsdugligas fortbestånd."

Nästan genast efter publiceringen av Darwins verk kom mer eller mindre vulgära tolkningar av darwinismen fram och gjorde gällande en moral som var biologiskt grundad. Genomslagskraften hos denna biologiska moral som rättfärdigade vilka handlingar som helst, var enorm. I vår egen tid har flera skolmassakrer utförts av unga människor med darwinistisk syn på människan. I ett dokument kallat "Manifesto", publicerat  på nätet, skriver en finsk 18-åring att "död och dödande inte är någon tragedi utan något som inträffar i naturen hela tiden".

Han skriver om sig själv som en stark person som har rätt att göra naturligt urval genom att döda.
"Jag är beredd att kämpa och dö för min sak. Jag, som en naturlig urväljare, kommer att eliminiera alla som jag ser som opassande, som vanärande av den mänskliga rasen och som misslyckanden av det naturliga urvalet."

"Jag är redo att dö för en sak som jag vet är rätt, riktig och sann även om jag förlorar eller om slaget skulle bli ihågkommet som ont. Jag slåss hellre och dör än lever ett långt och olyckligt liv." De åtta personer, den kvinnliga rektorn på skolan och sex skolkamrater, som han dödade, betraktade han som svaga och livsodugliga individer .
 
  

[16. Reflektion och värdering: Vad anser du att "livsduglig" borde betyda när det gäller människan? Finns det en naturlig rätt att döda de som "vanärar" rasen?] 
  

Daniell Dennett: 
"Detta enkla utvecklingsmönster upprepas och upprepas och så förbättras arternas design på millioner sätt. Detta är den grundläggande idén om naturligt urval - differentiell reproduktion. Samtidigt finns en press på urval så att inte alla avkommor är skapade likvärdiga. Det räcker för att processen ska fungera." 

James Rachels: 
"Innan Darwin var det förnuftigt att tro att människan var radikalt annorlunda än den övriga skapelsen. Enligt Darwin är människan inte skapad på något speciellt sätt av Gud, hon har utvecklats på samma sätt genom evolutionen som resten av den biologiska världen. Människan är det rationella djuret enligt den traditionella synen. Detta bestrider Darwin. Människan är rationell - men det är också andra djur. Skillnaden är bara en fråga om grad. 

[17. Reflektion och värdering: Anser du att skillnaderna emot djuren i utveckling av tänkande och språk och livssätt endast är en gradskillnad?] 
  

Paul Churchland: 
"Om vi talar evolutionärt, så är den specifika strukturen hos primaternas hjärnor har funnits i många miljoner år. Vi har många modifikationer och variationer på detta grundläggande tema. Människans hjärna är bara en sådan variation." 

Daniell Dennett: 
"Vi är högt utvecklade varelser som relaterar till allt annat på denna levande planet. Vi är en mycket stor mängd celler, över en biljon celler i var och en av oss. Varje cell är en dotter, eller dotterdotter eller dotterdotterdotter till varje annan cell. Detta går bakåt i miljarder år till de första exemplaren på denna planet. Så för att förstå vad vi är måste vi gå tillbaka till jordens tidigaste början. Där i början fanns det dessa små robotliknande molekyler, mycket komplicerade molekyler som kunde reproducera sig själva. De visste ingenting annat, de visste inte vad de gjorde. Men de kunde reproducera sig och en del av dem kunde reproducera sig själva bättre än andra kunde. Och detta var nyckeln till evolutionen." 

Men i fall alla livsformer förändras i kampen för tillvaron, vad återstår då av Aristoteles och Thomas Aquinas lära om varje livsforms unika ändamål? 
  

John Searle: 
"Darwin gav oss en ny modell för förklaringar. Före Darwin skulle vi sagt om en fisk att den har sin form för att lättare kunna simma i vatten. Men nu säger vi så här: Det finns en genetisk DNA-förklaring till varför fisken har sin form. Men på en andra förklaringsnivå kan vi säga att fiskar som har den formen överlever bättre än fiskar som inte har den formen. En fisk med tegelstensform kommer inte att klara sig lika bra." 

[18. Reflektion och värdering: Vad anser du skillnaden är i förklaringarna? Den ena säger "för att lättare kunna simma", den andra  "överlever bättre".] 

Daniell Dennett: 
"Aristoteles säger att TELOS kommer först, ändamålet kommer först, målet som alla levande varelser är på väg emot. Efter Darwin säger vi att TELOS kommer senare som en skapelse av en process som i sig själv inte har något TELOS." 

[19. Reflektion och värdering: Vilken syn tilltalar dig mest? Att ändamålet skapas av naturen eller att ändamålet finns i själva  naturen?] 

Om nu den mänskliga naturen inte skiljer sig från andra varelser, varför lever då människan så annorlunda mot dem? 
  

Richard Rorty: 
"Svaret är att människan har språket, de andra livsformerna har det inte. Tack vare språket kan människan göra en rad saker, t ex social organisation, skriva böcker osv." 

Daniel Dennett: 
"Vi kan se på våra hjärnor. Människans hjärna är inte så olik en zebras eller en delfins eller schimpans. Men det är bara själva maskineriet. Vår hjärna får sin kraft mångdubblad flera gånger om genom installationen av redskap för tanken. Det är verktyg som t ex kalendern eller klockan, papper och penna, aritmetik, beslutsteorier." 

[20. Reflektion och värdering: Vad tror du gör människans hjärna så mångdubbelt kraftig?] 
  

Paul Churchland: 
"Vi lärde oss att tala med varandra, vi lärde oss att skriva ner information och behålla den i generationer. Vi lärde oss att skicka barnen till skolan." 

Daniel Dennett: 
"Vi har en sorts tidsmaskin installerad i vår hjärna redan som barn. Vi kan se bortom vår egen död, bortom vår arts död, bortom vår planets död. Vi kan gå tillbaka till Big Bang. Våra idéer om tid vibrerar i våra medvetanden och vidgar våra referensramar" 

[21. Reflektion och värdering: Anser du att det måste vara en slump att människan utvecklade språk och tidsuppfattning?] 
  

Richard Rorty: 
"Jag tror inte att den universella mänskliga naturen är något intressant att fundera på. Det intressanta är fördelarna hos en kultur gentemot en annan kultur." 

Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal var bland de första som märkte att olika kulturer har olika uppfattningar om den mänskliga naturen. 

Hubert Dreufys: 
"Han såg att olika kulturer har olika seder och att dessa seder är helt motsatta varandra. Han drar då slutsatsen "Sedvänjan är vår natur". Detta är början på den existentialistiska synen på människan. Den säger att din uppfattning om vad en människa är, beror på den kultur eller tradition du växer upp i. Det finns ingen sann uppfattning om vad den mänskliga naturen är för något. Vi har denna motsägelsefulla natur som vi måste leva med och ändå försöka ta ställning till. Vi är den ställning vi intar. Detta finns redan hos Pascal." 

[22. Reflektion och värdering: Anser du att människan saknar någon specifik natur? Kan vilken uppfattning som helst om människans natur, t ex den nazistiska, vara lika sann som t ex den kristna?] 

I vårt århundrade skulle existentialisten Jean-Paul Sartre hävda, att den ståndpunkt som var och en av oss intar i det egna livet, inte någon medfödd mänsklig natur, endast den egna ståndpunkten, avgör vem man blir." 

Sartre: 
"Människan existerar först och främst, möter sig själv och stiger fram i världen och definierar sig först efteråt. En existentialist betraktar människan som omöjlig att definiera, därför att från början är hon ingenting alls. Inte förrän senare blir hon något och då vad hon gör av sig själv. Det finns ingen mänsklig natur därför att ingen Gud finns som kan ha ett begrepp om den. Människan ÄR helt enkelt. Människan är inget annat än vad hon gör av sig själv." 

[23. Reflektion och värdering: Anser du att du kan göra vad som helst av dig själv? Och att du ingenting är om du inte gör något av dig?] 
  

Ändå ser Sartre en stark samhörighet mellan människorna. 

Sartre: 
"Fastän det hos varje enskild människa är omöjligt att hitta någon allmänmänsklig karaktär som skulle kunna kallas den mänskliga naturen, finns det likväl allmänmänskliga villkor. Det är ingen slump att dagens tänkare är mycket mer benägna att tala om människans villkor än om människans natur. Med villkor menar de, mer eller mindre klart, alla de begränsningar som apriori definierar människans grundläggande situation i världen. Hennes historiska situation kan skifta. Människan kan födas som slav i ett hedniskt samhälle, eller som feodalherre, eller som proletär. Men vad som aldrig skiftar är tvånget att vara i denna värld." 

[24. Reflektion och värdering: Anser du att du är i denna värld av tvång? Om inte, argumentera emot Sartre!] 

Den västerländska synen på människans natur har förändrats radikalt genom århundradena. Men är verkligen Sartres inställning så annorlunda mot antikens uppfattning? Man börjar utifrån de villkor man fått. Man intar en ståndpunkt i livet. Och man avgör i hög grad sin egen natur." 

Julia Annas: 
"Aristoteles talar om den mänskliga naturen på två sätt: vad vi startar med och vad vi slutar med. Det vi startar med är hur vi föds. Vi kan födas med de naturliga dygderna, som han säger. Du kan av naturen vara modig, öppen och generös. Det är inte din förtjänst, det är bara vad du råkar födas med. Sedan arbetar förnuftet och vanorna med detta medfödda material. Du uppfostras och utbildas på ett visst sätt, därefter börjar du tänka efter själv och du habituerar din egen natur, bygger upp din egen natur. Men för Aristoteles är även detta naturligt mänskligt, att leva och agera förnuftigt är att uppfylla målet för människans natur, det som är mänskligt. Så han menar med mänsklig natur både det vi startar med och det vi slutar med, nämligen det rationella livet. Den mänskliga naturen är både materialet och det som ger form åt materialet. 

[25. Reflektion och värdering: Håller du med Aristoteles eller Darwin? Föds vi med naturliga dygder som vi kan bearbeta eller är vi endast slumpmässiga djur  som försöker överleva i naturen?] 

  

Frågor att träna på:

* Han använder en bild med tre beståndsdelar, två vingade hästar och en körssven för att visa vad en människa är

* Detta är den grundläggande idén om naturligt urval enligt Daniel Dennett

* Själens tre delar enligt samma filosof

*Det yttersta målet för människan är detta säger Thomas Aquinas

* Detta är TELOS

* "Sedvänjan är vår natur" säger han

* Exempel på allmänmänskliga villkor enligt Sartre

* Därför finns det djur enligt Aristoteles

* Detta upptäckte redan på 1600-talet den franske filosofen Blaise Pascal

* Första Moseboks syn på människans plats

* Denna roll får viljan i och med kristendomen

* Augustinus säger så om synden

* ”Människorna är alltså ändamålet för hela skapelseordningen” säger denne kristne filosof

* Så säger Aristoteles om kvinnors förnuft

* Så säger Darwin om tesen att ”Människan är det rationella djuret”

*Problemet med den platonska bilden av människan enligt Julia Annas

*Aristoteles talar om den mänskliga naturen på dessa två sätt

* Han tycker att ”Det intressanta är fördelarna hos en kultur gentemot en annan kultur."

* Sartres syn på den mänskliga naturen

 
 
 

---