Arne Naess: 
”Jag tror vi ha ska en väldigt bred utblick över vad som pågår i den tredje världen. Är det verkligen så att de ser fram emot att vara som vi är? Ser de fram emot att ha vår teknologi, vår höga levnadsstandard osv? Idag har vi ett stort samarbetet med minoriteter i den tredje världen för att avvisa dessa grandiosa, enorma och mycket skadliga projekt.”

Ja, finns det någon filosofisk vägledning när det gäller att fatta svåra, politiska beslut, som t ex byggandet av en kraftverksdamm långt inne i den malaysiska regnskogsdjungeln på ön Borneo? ”Ni i väst ska inte få råda över utvecklingen i vårt land”, säger premiärministern Mahatir i Malaysia. ”Vi har en plan som går ut på att Malaysia år 2020 ska gå från u-land till i-land. Bakun-dammen är ett sätt att förverkliga den planen.

”Ni vill att vi ska bevaras som ett museum, ni vill ha det goda livet för en själva och ni vill att vi ska hållas tillbaka i det annorlunda liv som vi har.”

Projektet har redan tagit fart och det svenska storföretaget ABB väntar ivrigt på en stororder. Trettio byar håller på att evakueras. 10 000 människor måste flyttas och 70 000 ha uråldrig skog måste skövlas. Ingen vet idag med säkerhet vad dessa stora ingrepp i miljön kommer att föra med sig för kommande generationer.

1 [Reflektion och värdering: Anser du att det finns goda argument för dammen? Vilka? Finns det argument emot? Vilka? Vilken moralteori argumenterar du närmast?]

Hur ska man väga samman alla de intressen och omständigheter som pekar åt så olika håll, till ett moraliskt hållbart beslut? Ett klassiskt men också mycket omdebatterat svar på den frågan ges av utilitarismen.

  Peter Singer:
”Jag tror det viktigaste med att vara utilitarist är att du bedömer handlingarna utifrån deras konsekvenser. Handlingar är inte bara rätt och fel i sig själv, oberoende av skillnaderna på dem vad gäller konsekvenserna i världen. Jag tror att det är viktigt att vi åstadkommer en förändring i världen och inte att vi bara håller oss till en abstrakt princip, som t ex ”Tala alltid sanning” vilket ju kan ha katastrofala följder för alla. Jag ser ingen poäng med att hålla sig till en princip utan att uppmärksamma konsekvenserna av det du gör. Det är den första och viktigaste aspekten för mig i att vara utilitarist.”

2 [Reflektion och värdering: Anser du att det finns goda principer att hålla sig till? Vilka? Eller anser du att konsekvenserna är det viktigaste?]

Utilitarismen är en skenbart enkel moralteori som lanserades i början av 1800-talet av den kontroversiell och omdebatterade filosofen Jeremy Bentham i England. Han var egentligen advokat till yrket men kom mest att syssla med moralfilosofi och lagstiftning. Bentham var mycket kritisk till den lagstiftning som rådde i England vid den här tiden. Han menade att lagarna måste utformas så att mängden av lycka och lust i samhället maximeras. Och mängden lidande och smärta minimeras. I varje enskilt beslut som ska fattas gäller det alltså att göra ett slags lyckokalkyl. Största möjliga lycka åt största möjliga antal – därmed hade huvudtanken i utilitarismen formulerats.

3 [Reflektion och värdering: Anser du att du själv gör lyckokalkyler i vardagen? Beskriv i så fall hur du tänker! Eller anser du att lycka och olycka inte kan mätas eller uppskattas?]

Oxfordfilosofen Ross Harrison vill med sin bok förbättra Benthams rykte som filosof.

Ross Harrison:
”Det viktiga med Bentham var att han verkligen arbetade ut en utilitarisk teori. Han utvecklade analysen av vad utilitarism verkligen är för något och han applicerade den på en rad olika områden som en psykologisk teori, som en värdeteori, en teori om lagstiftningens politik, en teori om samhället. Det är hela denna utvecklingen av teorin som gör Bentham viktig.”

Typiskt för Bentham var att han aldrig vädjade till känslor i sin argumentation. Bara till förnuftet. Bentham ansåg till exempel att jämlikhet skulle leda till den största allmänna lyckan. Därför pläderade han för demokrati, kvinnlig rösträtt och mot monarki.

4 [Reflektion och värdering: Anser du att förnuftet är det viktigaste i en moralisk bedömning? Eller anser du att känslor bör vara lika viktiga?]

”Den stora upplysande frågan är att säga: Varför? Vad rättfärdigar dessa handlingar, varför är de riktiga att göra? De är alla vanliga handlingar, de har blivit vanehandlingar, men varför ska vi göra dem? Om vi frågar efter varför vi ska göra dem snarare än hänvisar till sedvanan, måste vi tänka på ett nytt sätt att bedöma och etablera handlingar, en ny grund för handlingar. Inte ta auktoriteten för given, inte ta de riktlinjer som står i någon bok, i Aristoteles eller Bibeln eller någon annan auktoritet, inte följa sednvänjan. Istället följa förnuftet.”

Om vi följer Benthams sätt att resonera, hur skulle vi då besluta med fallet Bakundammen i Malaysia?

Peter Singer:
”Jag tror att det enda sättet att resonera är att försöka förutse effekterna så långt det är möjligt för alla som involveras, både nu och i framtiden, och inte bara för människor utan för djur och växter också och försöka uppskatta om de goda konsekvenserna blir större än de onda.”

Vad blir då konsekvenserna av att bygga dammen? Kommer dammen att innebära att en majoritet av det malaysiska folket blir lyckligare om de får en förhöjd levnadsstandard? Mäter vi lycka i termer av materiell standard? Då blir svaret: Ja. 

5 [Reflektion och värdering: Anser du att en majoritet av det malasiska folket blir lyckligare om de får en förhöjd levnadsstandard? Kan vi mäta lycka på det sättet?]

Men alla i Malaysia drömmer inte om ett bekvämt liv i staden. 

Malaysisk bonde:
”Vi har sett hur man lever i stan. Man tjänar väldigt lite och det räcker inte alls till familjen. Här lever vi av jorden och vi har allt vi önskar oss när vi vill.”

6 [Reflektion och värdering: Anser du att denna bonde säger sanningen för sitt folk? Eller talar han oförnuftigt?]

Men får man offra någras lycka för andras skull? Är det verkligen bara den totala lyckan och lidandet som räknas? 

1832, 84 år gammal, dör Jeremy Bentham.
 

Harris:
”En sak som folk vet om är Bentham försök att bevara sin kropp, en så kallad autovicum, i University College i London. Bentham är faktiskt själv där i en telefonkur, det är Benthams kropp där. Det är emellertid inte hans huvud. Han försökte få sitt huvud bevarat genom att studer hjärnförminskare från Nya Zeeland. Men det såg så hemskt ut så att det tog bort det efter tio år och satte ett vaxhuvud där istället. Men det är Benthams skellet under, och hans kläder. Ibland har de festmåltider vid detta College och då tar de med sig Bentham till middagen. Så här har man chans att äta middag med Bentham.”

En av efterföljarna till Bentham som också starkt kommer att förknippas med utilitarismen är filosofen John Stuart Mill. Han uppfostrades strängt av sin far James Mill till att gå i Benthams fotspår. Redan som ung började han träffa en skara likasinnade. 

Harris:
”När Mill var en ung man samlande han kring sig några likasinnade som trodde väldigt starkt på Bentham. De träffades i Benthams hus, ett litet sällskap som förde fram Benthams idéer. De kallade sig själva ”The Utilitarians”.

I tjugoårsåldern drabbas han dock av en själskris och upptäcker nu värden i livet som hela hans uppfostran gått ut på att avskärma honom ifrån: poesi, musik, naturen blev nu mycket viktiga delar i hans liv.

”Jag tror han var en väldigt öppen karaktär, han ville kombinera väldigt olika slags tankar. Han sätter samman det bästa som tänktes i 1800-talets kultur. Han kompromissade och kunde inte tänka sig att endast den maximala lyckan för det maximala antalet som Bentham talade om kunde vara det viktigaste. Han sa till själv att han skulle inte bli lycklig på det sättet. Det finns mer i livet än det. Och det han själv såg som ”mer” var poesi.”

7 [Reflektion och värdering: Anser du att du inte kan bli lycklig på Benthams sätt? Håller du snarare med Mill? Varför i så fall?]
 

Till Benthams tankar tillfogar nu Mill en kvalitativ dimension, det finns högre och lägre lustupplevelser, menar han. Att njuta av Mozarts musik är en högre upplevelse jämfört med att äta en god måltid. 

8 [Reflektion och värdering: Anser du att vissa upplevelser står högre än andra, som Mill säger? Vilka anser du i så fall stå högst och vilka lägst?]

Det har genom åren dykt upp många kritiker av
Benthams idé om utilitarismen. Filosofen Jonathan Glover tycker det är svårt att svara på frågan om han själv är utilitarist.

Glover:
”Jag tycker det är väldigt svårt att svara på. Om vi tar traditionella definitioner av utilitarism – allt det som spelar roll är lust och frånvaro av olust – så är jag helt klart inte en utilitarist. Men utilitarister har alltid svarat på kritik, inte genom att avvisa den utan genom att omfamna den med en sorts björnkram. De har därmed gjort sin teori mer och mer komplicerad för att få plats med de olika kritiska synpunkterna. Om vi gör konsekvenstänkande tillräckligt pluralistiskt och fortfarande kallar det utilitarism, då kan jag säga att jag är utilitarist.”

9 [Reflektion och värdering: Anser du att lust ska vara det centrala i lyckan?]

Kanske är inte utilitarismen den exakta teori som Bentham tyckte sig ha funnit. Det finns t ex stora svårigheter när det gäller att mäta och jämföra mängden lycka hos olika individer.

Glover:
”Det finns verkligen ett problem när vi jämför lyckan hos olika människor. Det vore lite absurt att säga att min semester in Italien gjorde mig 2,5 gånger mer lycklig än din semester på Irland gjorde dig lycklig. Vi kan inte göra exakta interpersonella jämförelser. Men fortfarande vet alla föräldrar att vi ibland kan göra rätt så grova jämförelser. En förälder måste t ex avgöra om de ska lägga pengar på ett barns semester eller på ett annat barns utbildning. Då gör de faktiskt en sorts intuitiv jämförelse för att avgöra vilket som är viktigast för de olika barnen. De kan ofta göra fel här. De kan aldrig göra det på ett precist sätt. Men det är för naivt att tro att vi inte alls kan göra det. Vilket det starka argumentet mot utilitarismen ibland gör gällande.”

10 [Reflektion och värdering: Anser du att vi kan göra interpersonella jämförelser? Har vi t ex rätt att säga till någon "Men skaffa dig ett liv!" Är olika sorts liv olika värdefulla?]

Filosofen Torbjörn Tännsjö vill se utilitarismen som ett slags forskningsprojekt. Grundtanken är enkel. Men det blir svårare när vi kommer till detaljerna. På frågan om han själv är utilitarist, svarar han så här:

Tännsjö:
”Jag skulle nog ändå gissa att den moraliska sanningen ligger i den riktningen. Jag är mera benägen att tro att utilitarismen ger ett riktigt svar än någon annan konkurrerande moraluppfattning. Det finns ju många grunder för kritik av utilitarismen. Den har ju vissa konsekvenser som upplevs som ointuitiva, som strider mot vår vardagliga moral när det sätts på sin spets. En invänding har att göra med att utilitarismen säger att ändamålen helgar medlen. Att det finns inga handlingar som i sig är förbjudna om det kan visas att någon ryslig handling som att döda någon individ, leder till bättre konsekvenser än om man skulle avstå. Då bör man ju göra den här handlingen helt enkelt enligt utilitarismen. Så den tanken att ändamålet helgar medlen är en vanlig grund för kritik. En annan är utilitarismen verkar kräva väldigt mycket av oss. Den kräver att vi ska göra den handling som har de bästa konsekvenserna.”

11 [Reflektion och värdering: Anser du att lyckoändamålet helgar medlen? Att vissa rysliga handlingar måste göras för allas bästa? Eller ska vi inte tänka på konsekvenserna när vi avgör moralen i handlingarna?]

Att det är svårt att beräkna konsekvenserna av de olika handlingsalternativen visar det som hände i Malaysina nyligen. Ekonomin i Asien har börjat gunga. Framtiden för projektet är idag mycket oviss.

”Utilitarismen är väldigt krävande på empirisk kunskap för att man ska komma fram till ens en uppfattning av vad man tror är riktigt. Det gör att man får vara ganska ödmjuk. Jag har ibland tagit ställning i medicinskt-etiska frågor till exempel, men då är det efter åratal av studier av själva sakfrågorna.”

12 [Reflektion och värdering: Anser du att bra moraliska omdömen grundar sig på empirisk kunskap, alltså lå¨nga och djupa studier av faktiska konsekvenser? Eller handlar moral om att vi vet vad som är moraliskt riktigt oavsett konsekvenserna?]
 

Glover:
”Det finns något i utilitarismen, i dess sätt att ta itu med frågorna, som ständigt underskattar svårigheterna. Och det beror på att undersidan är alltid mycket svårare och mer komplicerad när vi ska uppskatta den, är vad översidan är. Ta bara exemplet med att flytta människor. Vad som inte kan uppskattas här är deras sätt att leva, deras moral och livskvalitet, deras hantverk och det de är skickliga på som blir helt irrelevanta och kommer att slås ut, alltså hantverkskunskap som nu produderar viktiga saker för dem – allt detta är mycket viktiga saker som vi förstör och hur ska vi någonsin kunda beräkna konsekvenserna här? Helt klart, även om vi har den bästa viljan i världen kommer vår beräkning av konsekvenserna att utelämna saker och ting som är absolut relevanta. Följaktligen är dessa stora projekt, enligt sina egna beräkningar, katastrofala i sin konsekvenser. Nackdelarna är alltid mycket större än man trodde. Ofta är det helt negativt. Och då är det för sent, det är irreversibelt. Det är en formel för social katastrof.” 

13 [Reflektion och värdering: Anser du att undersidan är alltid mycket svårare och mer komplicerad att uppskatta den, är vad översidan är? Tror du att konsekvenserna nästan alltid är omöjligt att förutse?]
 

I början av 1900-talet tolkar den engelske Cambridge-filosofen GE Moore utilitarismen på ett nytt sätt. Han tillförde då andra värden vid sidan av lycka och smärta. Det kunde vara vetande, skönhet, liv. Moores version av utilitarismen blev en stor inspirationskälla för en grupp intellektuella i London vid den här tiden. Tongivande i den här gruppen, som kallade sig för Bloomsburygruppen, var bland andra författaren Virginia Woolf, hennes syster Vanessa Bell, nationalekonomen Keynes och författaren Vita Sackville-West.

14 [Reflektion och värdering: Anser du att skönhet och vetande har moraliskt värde? I så fall på vad sätt? Oberoende av lycka och smärta?]

Vad finns det då för värden vid sidan av lycka och smärta? Om vi ser till regnskogen i Malaysia? Vad betyder naturen? Har den ett eget värde? Eller är den bara ett medel för den mänskliga lyckan?

Glover:
”Utilitarismen är väldigt stark på den ena sidan av den djup debatt som ekologiska tänkare använder. En del människor menar att världen och universum och omgivningen i allmänhet, har ett slags eget värde. Då blir det fel i sig att skövla en vacker dal, även om någon aldrig kommer att se denna dal. Utilitarismen avvisar helt och hållet detta synsätt. Allt som betyder något är effekten på människor och andra medvetna varelser.”

15 [Reflektion och värdering: Anser du att världen i sig har ett eget värde, alldles oavsett konsekvenserna av våra handlingar? Alldeles oavsett lust och olust?]

Den norske filosofen Arne Naess, som myntat begreppet Djupekologi anser däremot att naturen har ett egenvärde.

Naess:
”Jag känner personligen att ett berg har en särskild värdighet, särskilt ett av bergen här i Norge. Det har en viss dignitet som kan kränkas. Du får inte göra det. På toppen av detta berg får du helt enkelt inte bygga något, det går emot värdigheten hos berget. Men här kommer individuella skillnader fram i gränsdragningen mellan vad som är levande och inte levande. För mig är detta berg en levande sak.”

16 [Reflektion och värdering: Anser du att ett berg kan ha värde? Förklara vad det är för sorts värde!]

Tännsjö:
”Det är en fascinerande tanke, naturligtvis, och han ger en del argument för den. Men till sist så tycker jag att han har fel i grunden. Också att det är ett allvarligt fel som han begår. Slutsatsen blir att det kanske är bättre att mänskligheten avträder. Han uttrycker sig så drastiskt. Man är väldigt långt ifrån den traditionella utilitarismen av Benthams typ när man på det sättet har börjat ta hänsyn till sådana estetiska värden.”

17 [Reflektion och värdering: Anser du att Tännsjö har rätt? Tänker Naess fel? På vilket sätt i så fall?]

I mitten av 60-talet är Arne Naess en av förgrundsgestalterna i kampen för att rädda de norska älvarna från utbyggnad till vattenkraft. 

Naess:
”Det är huvudsakligen en fråga om att göra människor medvetna om vissa värden. Det är kommunikation med människorna, kommunikation med majoriteten.”

I en radiointervju med Norges förra statsminister Gro Harlem Bruntland ifrågasätter hon idag den kraftiga utbyggnaden. Det var svårt att göra de rätta prognoserna.

Bruntland:
”Om man ser tillbaka på 70- och 80-talet, så var förväntningarna och tron på att det var nödvändigt med en väldigt stark kraftutbyggnad, inte fullt ut berättigad. Man har visat rätt och slätt att dessa energiprognoser har legat för högt. Men det är bara något man kan se i efterhand när man vet hur utveckingen blev på 80-talet.”

”När det handlar om liv tror jag att det inte räcker med vad de kallar punkt nummer ett i Djupekologin, nämligen att varje levande varelse har ett värde i sig själv. Vi måste lägga till en andra punkt: olikheter, diversitet, mångfald, rikedom. Det finns något mycket djupgående i vår intuition om livet som vi vill anpassa oss till, ett ljus som är differentierat.”

18 [Reflektion och värdering: Anser du att vi har en intuition om livet som värdesätter mångfald och olikheter? Hur fungerar den? ]

Singer:
”Jag tror inte att mångfald är ett värde i sig själv. Problemet med den starka betoning som ekologerna lägger på mångfald, är att det är så oklart vad som definierar mångfald. Om, t ex, vi dumpar råsopor i en flod som inte tidigare förorenats så kommer vi att höja antalet mikrober enormt i denna flod. Därmed har vi kraftfullt höjt mångfalden av levande varelser i denna flod. Men de flesta ekologer gillar inte denna sorts mångfald. Så de måste komma med en förklaring av vilken sorts mångfald det handlar om. Och när man studerar detta problem så visar det sig oftast att det handlar om något som du kan förstå i andra termer - estetiska värden i en mångfaldig skog, eller den stabilitet som vi får i en månfaldig skog – men alltså inte mångfald i sig.”

19 [Reflektion och värdering: Vad anser du om Singers argument med sopor i floden?]

Hur ser då en utilitarist på djuren? Är de endast verktyg för människors intressen? Eller har de ett egenvärde? Och ska de också omfattas av utilitarismen? Vilket Bentham på sin tid menade att de skulle.

Tännsjö:
”Jag tror att det var revolutionerande, det som Bentham säger, att frågan är inte om de kan tänka eller inte utan frågan är: kan de känna smärta? Kan de känna lycka och lidande? Det är den avgörande frågan och kan man det så är man fullt ut med i den moraliska gemenskapen, då har man ett fullt värde som ska beaktas. Det var nog oerhört omvälvande tror jag. Det är omvälvande fortfarande i dag när Peter Singer och andra utilitarister fortsätter att driva denna tes."

20 [Reflektion och värdering: Anser du att det viktigaste är känslan av lycka eller lidande i moralfrågor?]

Singer:
”Om du erkänner att andra djur är kännande varelser då har de intressen, t ex intresse i att inte känna smärta. Då måste vi fråga oss själva detta: gör det faktum att andra djur är hund eller gris eller giraff eller schimpans att den smärta dessa varelser känner är mindre signifikant än den smärta människor känner? Jag tror att man endast behöver fråga sig denna fråga för att inse att svaret är nej. Hur kan det göra någon skillnad hos det felaktiga i smärtan bara på grund av den art som smärtan uppstår i? Det skulle inte ha mer mening än att säga att smärtan i en europée är mer signifikant än smärtan i en afrikan. Vilket ju är nonsens.”

21 [Reflektion och värdering: Anser du att smärta ser likadant ut i vilken varelse den än äger rum i? Finns det ingen skillnad mellan t ex mänsklig ångest och djurets fysiska smärta?]

Vad blir då lösningen? Ska Bakundammen byggas eller inte? Utilitarismen har inte gett oss något enkelt svar. Men kanske har vi fått viss hjälp på vägen. Kanske har utilitarismen också visat att det inte finns några enkla politiska beslut där alla blir nöjda och inga offer måste göras.

22 [Reflektion och värdering: Anser du att offer måste göras i moraliska sammanhang? Att aldrig kan alla bli nöjda av ett beslut?]

Harris:
”Politik i verkliga livet är vanligen inte alls enkel. Den innebära ofta fördelar för vissa till nackdel för andra. Utilitarismen har ett sätt att beräkna när det är berättigat att göra ett sådant offer, när man måste offra en persons intressen för de andras bästa. Det är en av de mer otrevliga sidorna av utilitarismen. Det är ett av de stora argumenten, alltid till fördel för den andra synpunkten av dispyten, att det aldrig kan vara rätt att offra en person för allas bästa. Men jag tror att det är en oundviklig del av det politiska liv vi lever tillsammans. För mig verkar det mycket bättre att ha en sån teori som utilitarismen som inte bara backar ut ur problemet utan försöker på ett förnuftigt sätt se vad som är rätt och fel när vi offra någras intressen för andra skull. Teorin tar detta problem på allvar och försöker lösa det. Det vore fel att inte ta i problemet.”

23 [Reflektion och värdering: Anser du att de andra teorierna, t ex objektivismen eller dygdetiken, backar ut ur problemet med att vissa persones intressen måste offras?]

Frågor att fundera på:

* Denna fråga svara utlitarismen på

* Så menar Singer angående rätt och fel handlinga

* Sådan är principen "Tala alltid sanning" för Singer

* Därför är det ingen poäng att enbart hålla sig till en princip enligt Singer

* Denna mängd måste maximeras i samhället ansåg Bentham

* Utilitarismens huvudtanke* Fyra olika teorier som Bentham utvecklade utifrån utilitarismens huvudtanke

* Istället för att ta auktoriteter för självklara ställer utilitarismen denna fråga

* För dessa tre existensformer vill Singer förutse effekterna av människans handlingar

* Så kallade sig det sällskap som trodde på Bentham och som Mill tillhörde

* Dessa saker hade Mills uppfostran avskärmat honom från

* Därför avvisade Mill den benthamska maximeringsprincipen

* Exempel på en lustupplevelse av högre kvalitet än mat, enl. Mill

* Så gör utilitarismen med kritiken, enl. Jonathan Glover

*  Ett verkligt problem med utilitarismen enl. Jonathan Glover

* Två invändingar mot utilitarismen enl. Torbjörn Tännsjö

* Därför underskattar utilitarismen ständigt svårigheterna, enl Jonathan Glover

* Det nya med GE Moores tolkning av utilitarismen

* Därför avvisar utilitarismen egna skönhetsvärden hos en vacker dal

* Därför får man inte bygga ett hus på toppen av ett berg enligt Arne Naess

* Punkt ett i djupekologin enl. Arne Naess

* Därför tror inte Singer på värdet av mångfald i naturen

* Den avgörande frågan om djuren enligt Torbjörn Tännsjö

* En mer otrevlig sida av utilitarismen enligt Harris