ONTOLOGI

Ontologi - vad är verkligt?

Hela livet rör vi oss i en värld som i mångt och mycket är ett mysterium för oss. Vi fogar samman små bitar av förståelse, vi skapar ett liv. Men vi känner en strävan att gå djupare, vi vill förstå hur det verkligen förhåller sig.

[1. Reflektion och värdering: Känner du att världen delvis är ett mysterium? Vill du gå djupare och förstå hur det verkligen förhåller sig?] 

Ontologin ställer dessa frågor: Vad är verklighet? I världen? Inom oss? I upplevelsen av att vara levande? Vad är verkligt? Metafysiken är den gren inom filosofin som ställer frågor om verklighetens grundläggande natur.
Chalmers:
"Vi förklarar det komplexa i termer av det enkla. När vi lyckas med det känner vi att vi uppnått någonting, att vi faktiskt kan ge en förklaring. Metafysik är, anser jag, ett försök att reducera allting till och att rekonstruera allt i världen utifrån den enklaste kärnpunkten."

[2.Reflektion och värdering: Anser du att vi behöver förenklande förklaringar av universum? Anser du att sådana förklaringar är falska genom att de förenklar för mycket?] 

 "Vad är verklighet?" är den grundläggande frågan för metafysiken. Det enda jag vill betona här är följande: 
 Först framstår det som en ontologisk fråga dvs. en fråga om de grundläggande delar som världen är uppbyggd av. Men traditionellt har metafysiken även bestått av kosmologin, som handlar om hur ontologins olika delar kan sammanfogas till det enhetliga system som världen utgör."

[3. Reflektion och värdering: Anser du att kosmologin, alltså vad all verklighet består av, är en intressant fråga?] 

När folk får frågan: "Vad är verkligt?" tänker de flesta genast på den fysiska världen. Marken vi står på, föremålen runt omkring oss, vår egen kropp. 
 Enligt materialismen är det bara den fysiska världen som är verklig. Materialismen går tillbaka till 400-talet f Kr, då den grekiske filosofen Demokritos, hävdade att allting i universum består av pyttesmå atomer som ständigt klumpar ihop sig och studsar isär.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att endast den fysiska världen är verklig? I så fall, vad är tankar och känslor?] 

Materialismen fick ett uppsving vid tiden för den vetenskapliga revolutionen. Inspirerad av bl a Gallileo Galileis upptäckter, försökte 1600-tals filosofen Thomas Hobbes beskriva verkligheten på ett sådant sätt att den kunde förstås i vetenskapliga termer. 
Verkligheten, hävdade Hobbes, består av materia, ingenting annat. 
Han säger: 
"Universum är en kropp och det som inte är kroppsligt är ingen del av universum. Och eftersom universum är allting, så är det som inte är en del av det, ingenting." 
Enligt Hobbes är den mänskliga kroppen helt enkelt en maskin. 

[5. Reflektion och värdering: Håller du med Hobbes eller inte? Varför?] 

Hobbes säger: 
"För vad är hjärtat om inte en fjäder, om nerverna inte lika många strängar, om lederna inte lika många hjul som skänker rörelse åt hela kroppen på det sätt som tillverkaren avsåg?" 
Men den som hävdar att hela verkligheten bara består av materia tycks utelämna en hel del. Hur är det med vårt medvetna inre liv? Vad händer när man beslutar vilket kort man ska spela ut, eller när man fattar poängen i ett skämt, eller när man trivs i kretsen av sina vänner? Den inre medvetandeströmmen verkar ju inte vara materiell. 

[6. Reflektion och värdering: Anser du att den inre medvetandeströmmen är verklig?] 

Chalmers:  Denna invändning ledde till slutsatsen att medvetandet måste alstras bortom fysikens fundamentala beståndsdelar för fysiken ger oss inte medvetande. Det krävs en ny fundamental beståndsdel, kanske medvetandet som fundamental beståndsdel på samma sätt som tid, rymd, och massa är det. 

[7. Reflektion och värdering: Anser du att medvetandet finns? Vad anser du att det är för något om det inte är materia?] 

Idealismen hävdar inte bara att medvetandet existerar vid sidan av materian, utan att verkligheten enbart består av idéer. 
Biskop George Berkeley, som verkade lite senare under den vetenskapliga revolutionen, försökte motverka det hot mot religionen som materialismen utgjorde. 
Var skulle Gud passa in om allt bara var materia? Och själen? 
Vad skulle hända med själen efter döden? 
Andliga substanser är för Berkeley världens grundläggande byggstenar. Denna teori om andliga substanser gör att han utan logiska problem kan förklara själens odödlighet. Själen är en odelbar, andlig substans som kan leva vidare. 

[8. Reflektion och värdering: Anser du att idealismen kan ha rätt? Finns det en andlig verklighet för dig? Vilken föreställning om Gud har du? Om du inte tror på Gud, vilken föreställning om Gud är det du inte tror på?] 

Jolley:  Huvudpunkten i Berkeleys resonemang är att vi uteslutande uppfattar världen genom de idéer eller förnimmelser (dvs. andliga substanser) som våra sinnen förmedlar till oss. Därför kan vi inte dra slutsatsen att den materiella världen existerar. 
Berkley säger: 
"Det är verkligen en åsikt som märkvärdigt nog är allmänt rådande bland människor, att hus, berg, floder, med ett ord alla sinnesting har en verklig existens. Men denna åsikt innehåller en uppenbar motsägelse. Ty vad är dessa ting annat än ting som vi uppfattar med sinnena? Och vad uppfattar vi annat än våra egna idéer och sinnesförnimmelser?" 

[9. Reflektion och värdering: Anser du att Berkeley har rätt i att vi endast kan veta något om det vi medvetet uppfattar? Att endast en medvetet uppfattad värld kan vara verklig för oss?] 

Searle:  I stället för att göra världen till den yttersta prövostenen gör man själva världen ansvarig inför våra medvetandetillstånd. För Berkeley är det som människor uppfattar som "saker" i själva verket idéer. De existerar inte som en materiell värld, utan bara som Guds medvetande. 

Berkeley säger: 
"Allt i himmel och jord, alla dessa kroppar som bildar världens mäktiga byggnad, har inte någon tillvaro utanför ett medvetande. Deras vara är att uppfattas. Alltså måste de, så länge de inte uppfattas av mig eller någon annan skapad ande, antingen helt sakna existens eller också finnas till i medvetandet hos någon evig ande." 

[10. Reflektion och värdering: Anser du att Berkeley har en poäng i att "esse est percipi" - att vara är att uppfattas?] 

Berkeleys förnekande av materians existens uppfattades redan av hans samtida som något udda. Ett besök hos Jonathan Swift, den välkände satirikern, gav upphov till följande historia: 

Jolley:  Swift beordrade sin tjänare att inte öppna dörren för Berkeley för om det var sant att endast immateriella medvetanden existerade kunde Berkeley lika lätt gå in genom en stängd som en öppen dörr." 

Även om Berkeleys ståndpunkt är extrem, tror många människor på en andlig verklighet som skiljer sig från den fysiska världen. Den kan existera vid sidan om som en himmel eller enligt Platons modell, som en värld av rena former eller idéer. Eller så kan den vara en djupare dimension i världen runt omkring oss, som t ex Spinozas syn att Gud och naturen är ett. 

[11. Reflektion och värdering: Vilken form av andlig verklighet anser du vara mest sannolik, Berkeleys, Platons eller Spinozas?] 

Andra filosofer har förkastat sådana idéer som metafysiska spekulationer. Som rena luftslott. En uppfattning hävdar att det som vi inte kan förnimma med våra sinnen, eller bevisa med hjälp av vetenskapen, inte heller kan betraktas som verkligt. Med 1900-tals filosofen A J Ayers ord: 

"Inget påstående som handlar om en verklighet som överskrider gränserna för varje möjlig sinneserfarenhet kan ha någon bokstavlig betydelse. Av detta kan man dra slutsatsen, att de som har bemödat sig att beskriva en sådan verklighet, inte har producerat någonting annat än nonsens." 

[12. Reflektion och värdering: Anser du att Ayer har rätt? Saknar alla påståenden om en andlig verklighet betydelse?] 

Kring sekelskiftet 1900 presenterade en grupp filosofer som kallas pragmatister, en annan invändning mot metafysiska spekulationer. Pragmatisterna hävdar att verklighet ska definieras av praktiska konsekvenser. 

William James förklarar: 
"Den pragmatiska metoden är i första hand en metod att avgöra metafysiska dispyter som annars kan fortsätta för evigt. Finns det en värld eller många, ödesbestämd eller fri, materiell eller andlig? Dispyterna om sådana uppfattningar tar aldrig slut. Den pragmatiska metoden i sådana fall, består i att försöka spåra de praktiska konsekvenserna av varje uppfattning. Vilken praktisk skillnad det skulle göra i fall den ena snarare än den andra vore riktig. Om ingen praktisk skillnad alls kan spåras så betyder alternativen i praktiken det samma och all diskussion är överflödig." 

[13. Reflektion och värdering: Anser du att endast de praktiska konsekvenserna av en uppfattning om världen är det viktiga? I så fall, var är de praktiska konsekvenserna av t ex materialism och idealism?] 

Putnam: "Av pragmatismen har jag lärt mig att filosofin måste tas på allvar vårt sätt att tänka och tala, hur vi måste tänka och tala för att leva. Det hjälper inte att säga: "Världen finns inne i mitt huvud. Men jag måste ju tro motsatsen för att kunna leva."" 

[14. Reflektion och värdering: Håller du med Putnam att du måste tro på yttervärlden för att kunna leva?] 

Darwins utvecklingslära utövade ett stort inflytande på pragmatismen, denna ställde människan i nivå med alla andra organismer som kämpar för att överleva. Pragmatikerna betraktar t ex språket först och främst som ett redskap för framgångsrik överlevnad snarare än ett medel för att beskriva verkligheten på ett abstrakt sätt. 

Rorty:  Efter Darwin är det svårt att säga att människorna förstår tingens natur. Att säga att de utvecklat språket för att uppnå vissa syften är lättare: Bättre föda, sex, skydd, ett intressantare liv, etc. I stället för att syssla med "kunskapen om tingens sanna natur". 

Efter Darwin sa pragmatikerna i USA och filosofen Nietzsche i Europa: "Fråga inte vilket språk som beskriver verkligheten riktigt utan vilket språk som tjänar människornas syften bäst." 

[15. Reflektion och värdering: Anser du att endast det som tjänar människornas syften är den verkliga kunskapen om världen Håller du med Rorty?] 

Skillnaden mellan att försöka fånga verklighetens sanna natur och att definiera verkligheten i mänskliga termer, är något som förblivit centralt för nutida filosofer. Opponenterna kallas numera oftast för realister respektive antirealister. 
För realisterna är verkligheten objektiv och oberoende av hur jag uppfattar den. 

Fine: "Vad realismen anser om åtminstone de materiella tingen är att de existerar oberoende av något medvetande eller någon iakttagare oberoende av våra föreställningar. "Utanför" är slagordet för de realistiska filosoferna." 

Searle: "Idén att det finns en verklighet utanför oss som existerar oavsett om vi är medvetna om den eller inte? Den fysiska verkligheten existerade före oss och den kommer att finnas kvar långt sedan livet på jorden upphört. För mig är detta grundläggande, ett sundhetsvilkor, filosofiskt uttryckt." 

[16. Reflektion och värdering: Är du helt övertygad om realismens ståndpunkt? Vilka skäl har du i så fall?] 

Det kan vara lugnande att tänka på verkligheten som något yttre, oberoende av mig. Mitt liv tar slut men världen går vidare. Sådan är realisternas verklighet. 
Men enligt antirealisterna konstruerar vi verkligheten. Det kanske finns något utanför oss men det är vi som formar detta något till den verklighet vi känner, med hjälp av våra begreppssystem. 

Verkligheten är det som klossarna kommer att föreställa när barnet byggt färdigt. 

Med Nelson Goodmans ord: 
"På samma sätt som vi skapar stjärnbilder genom att plocka ut och sätta samman vissa stjärnor snarare än andra, på samma sätt skapar vi stjärnor genom att dra vissa gränser snarare än andra. Ingenting bestämmer ifall himlen ska delas upp i stjärnbilder eller andra föremål. Vi måste skapa det vi upptäcker om det så är Karlavagnen, Sirius, mat, bränsle eller en stereoanläggning." 

[17. Reflektion och värdering: Anser att antirealismen har en poäng? Vad är skillnaden mellan vår förståelse av världen och världen i sig? Håller du med antirealismen om att du aldrig kan veta vad den skillnaden är? Att vi alltid skapar vår verklighet?] 

Searle:  Det här är ett typiskt antirealistiskt argument: 
"För att kunna tala om verkligheten måste man ha ett språk." Men språket är en social konstruktion. Man kan inte tala om träd och berg utan orden "träd" och "berg". I alla fakta om träd och berg ingår delar som vi konstruerat. Världen ter sig som vi har delat upp den. Det finns inga fakta som är oberoende av språket och tankeprocesserna. För antirealisterna finns föremålen genom att vi ger dem namn och definierar delarna och helheten. 

Putnam: "Somliga logiker utvidgar begreppet "helhet" till att omfatta alla delar som man önskar ska ingå i en helhet även om de inte är nära varandra eller fast sammanfogade. I denna utvidgade betydelse kan en helhet bestå av den här stolen och den här flaskan. Och allt som hör till flaskan, som korken, ingår också i den helheten. För en del av en del är en del. Och om man tar det här armstödet och den här flaskkorken är det också en del av en helhet, vi kan kalla den "Oskar". Vissa saker ser vi som en helhet trots att de har fristående delar. Hawaii t ex tänker vi på som en del av USA trots att det ligger över 300 mil därifrån. 

När man märker att man kan utvidga begreppet om ett föremål så där ser man att det finns fler än ett svar på frågan: Hur många föremål håller jag här? Om man bara räknar flaskorna, så är det två föremål. Om man räknar med "Oskar" så blir det fler - tre stycken. Och om man räknar "Oskars" eller flaskornas delar så får man många olika svar på frågan. Och de är alla sanna." 

[18. Reflektion och värdering: Anser du att Putnam har en poäng? Förstår du vad han menar? Om inte, vad är oklart?] 

Enligt antirealisterna använder vi inte bara begreppssystemet för att bestämma hur många föremål vi ser, utan för att bestämma allt som är verkligt i världen. 
Rorty:  Vi bör tänka på många beskrivningar av världen som sanna om världen trots att det inte har något samband och det finns mängder av dem. Fysikernas, politikernas och poeternas beskrivningar utgör inte en enda sanning. Varför skulle de det? 

Vad är verklighet för ett barn? Är den annorlunda än en vuxens verklighet? Om man frågar ett barn en fråga för vuxna, vad är en regering, varför finns det krig, kan svaret få en att skratta. 

[19. Reflektion och värdering: Anser du att världen var annorlunda för dig när du var litet barn än den är nu? På vad sätt skiljer den sig? Är det samma värld?] 

Skratta, visst, och önska sig att världen fortfarande tedde sig lika enkel för en själv. 
Vi försöker lära barnen vad det är för skillnad mellan vad som är på låtsas och det som är på riktigt och de tycks förstå det. Man får inte ljuga, spöken är inte verkliga, det där var bara en mardröm och jag behöver inte vara rädd. 

Men vad innebär det att ett barn har tillägnat sig en verklighetsuppfattning? 
Färska studier av hjärnan tyder på att varje människas verklighetsuppfattning sätter känsliga spår i hjärnans synapsvikter. 

Churchland: "Hjärnans kanske mest grundläggande sätt att lära sig på är att gradvis ändra vikten hos de synapser som förbinder neuronerna. På det sättet pratar neuronerna med varandra och med sina hundratals miljoner syskon, inte bara två och två. Neuronernas sätt att interagera är en funktion av synapsernas storlek. 

Hur hjärnan fungerar socialt och moraliskt, vilken kunskap den har, allt beror på synapsvikterna. Vad som händer under livet, särskilt i barndomen är att synapsernas storlek långsamt förändras. Erfarenhet lär dem, ibland plågsamt, att bli starkare eller svagare. Det förändrar individens karaktär, och de förutsättningar man har, de förmågor, rädslor och förväntningar man har." 

En realist skulle säga: "Jo förstår du, verkligheten finns utanför oss och barnet lär sig så småningom att foga ihop de olika delarna. Tänk bara på alla de saker vi lärt oss att uppfatta på samma sätt". Den kristne, som oftast är realist skulle tillägga: "Och Gud är verkligheten utanför oss, vilket du inser när du ser dess intelligenta ordning, form och design".  Medan antirealisten skulle säga: "Inte alls. Det är sant att vi bearbetar fler och fler erfarenheter, men vi tar hand om dem genom våra begreppssystem och när man mognar utvidgas dessa efter hand. Och Gud kommer till bara genom våra begrepp och föreställningar om världen."

Men realister kan hålla med antirealister om att verkligheten i mångt och mycket är en social konstruktion. 

[19. Reflektion och värdering: Vilken riktning känner du är rätt för dig? Är du realist eller anti-realist? Varför?] 

Searle: "Det finns verkligen institutionella fakta, sociala konstruktioner. Det är pengar, äktenskap, egendom, universitet, språk och cocktailpartyn och en hel del annat? Dessa saker är helt grundläggande för våra liv. För människor accepterar att vissa fenomen har en viss sorts status med vissa funktioner, och de ordnar sina liv runt dessa funktoner." 

Hacking: "Institutioner, vanor och tankar är mer nära förknippade än man tror. Vi tänker: "Det finns institutioner och sedan finns det vi individer. Vi är fångna av institutioner, men vi finns i alla fall som individer. Men jag har en mer flytande uppfattning om hur vi formas i samhället. Våra institutioner, sociala beteenden, personligheter och språk formas i ett komplicerat nätverk, där det inte finns några prioriteringar. Utan institutioner skulle det inte finnas några individer. Det behöver inte vara banker, men vi måste ha vissa ramar för vårt liv." 

[21. Reflektion och värdering: Anser du att Hackings mer flytande uppfattning är riktig? Finns inte individer utan institutioner och nätverk?] 

För realisterna måste det finnas en oberoende värld, för att vi ska kunna leva tillsammans. För den kristna realismen måste det finnas en oberoende intelligens för att en värld med naturlagar och fria viljor och moral ska kunna finnas. 

Searle: "Det är inte så att jag bara har en åsikt att det finns en verklig yttervärld. En verklig värld är en förutsättning för mig att kunna klara av saker. Jag skulle inte kunna planera helgen eller säga när jag ska komma hem om jag inte utgick ifrån att världen var oberoende av mina föreställningar." 

[22. Reflektion och värdering: Handlar inte Searles argument om hur han känner sig? Inte så mycket om vad som är sant? Eller menar du att hans argument talar för att realismen är riktig?] 

Antirealisterna hävdar emellertid att verkligheten alltid är beroende av hur samhället betingar oss. Om vi t ex får starka signaler om kvinnors underlägsenhet, eller ojämnlikhet mellan olika raser från samhällets sida, då blir signalerna verklighet för oss. 

Nussbaum: "Feministisk teori utgår ofta från att våra liv planläggs av någon annan och att de inte är meningsfulla liv för oss. Ett annat exempel är min kollega, feministen Katherine MacKinnon. Också hon utgår på samma sätt från att våra liv, våra känslor, våra önskningar etc. konstrueras i en värld där männen har makten." 

[23. Reflektion och värdering: Har feminismen rätt enligt din åsikt? Och är det i så fall ett exempel på antirealism, att världen konstrueras i många viktiga hänseenden?] 

Det är en person som ser systemet som det enda vi någonsin möter. Alla våra erfarenheter formas inom systemet, och hennes uppgift är att bryta igenom det historiskt överlagrade systemet. Idén att man måste bryta sig igenom samhällets ingrodda värderingar för att komma i kontakt med verkligheten är inte ny. Redan i Athen på 400-talet f Kr beskrev Platon samma problem i liknelsen om grottan. Vi är alla som fångar i en grotta, fastkedjade med ansiktet mot väggen. Bakom oss rör sig föremål förbi en eld. 

Platon berättar: 
"Fångarna ser ingenting av sig själva eller varandra, utom skuggorna deras kroppar kastar på väggarna. På samma sätt ser de ingenting av föremålen bakom sig utom skuggorna som rör sig på väggen. Om de nu var i stånd att samtala med varandra, tror du inte att de skulle tala om det de såg som det vore de verkliga föremålen som passerade förbi?" 

Julia Annas:  Platon anser att människor är passiva och anammar andras åsikter för att kulturella krafter i samhället uppmuntrar dem till det. I "Staten" beskriver han de samtida kulturella samhällskrafterna som skiljer sig från våra. Han ägnar sig åt Homeros, tragedier och offentliga kulturella begivenheter. I vårt samhälle skulle han säkerligen oroa sig över televisionen. Man tittar på tv hemma hos sig, men det är en kulturell kraft. Man får se tilldragande saker som man tar in passivt och sedan börjar man tro att det är den verkliga världen. 

I liknelsen om grottan befrias en fånge från sina kedjor och tvingas klättra upp ur grottan och betrakta verkligheten där ute i solen. Platons budskap är att man måste tänka självständigt och klart för att finna sin väg till den sanna verkligheten och att man inte bara ska acceptera värderingar som man blir påtvingad. 

[24. Reflektion och värdering: Vad finner du för verklighetsuppfattning i denna grottliknelse? Stämmer den med din?] 

Men kan vi någonsin veta var gränsen går mellan vad som är samhälligt betingat och vad som är oberoende av oss? 
Vad är verklighet och finns verkligheten i hela livet eller blott i ögonblicket? 

Finns verkligheten i det materiella eller i vårt medvetande? Är den fysisk eller andlig? Finns verkligheten i världen utanför eller inom oss? Kan "yttervärlden" finnas oberoende av ditt inre? 

[25. Reflektion och värdering: Har du ett inre liv, delvis skilt från yttervärlden? Är detta inre liv något annat än det som yttervärlden är? Vilket liv är för dig det viktigaste?] 

---

Frågor att träna på

* Detta är metafysik?
* Vid denna tid fick materialismen åter ett uppsving
* Detta säger den materialistiska metafysiken
* Hobbes syn på den mänskliga kroppen
* Två frågor som ontologin ställer
* Detta menar Berkeley med andliga substanser
* Därför är det en motsägelse att alla sinnesting har en verklig materiell yttre existens, enligt Berkeley
* Andliga substanser är för denne irländske filosof världens grundläggande byggstenar.
* Sådan är Ayers uppfattning om vilka påståenden som kan ha någon vettig betydelse
* På detta vis betraktar pragmatikerna språket
* Så säger anti-realisterna om språket.
* När folk får frågan: "Vad är verkligt?" tänker de flesta genast på detta.
* Detta är realisternas slagord
* På detta sätt finns världens föremål för de antirealistiska filosoferna
* Grekisk filosof som hävdade att allting i universum består av pyttesmå atomer
* Dessa institutionella fakta kan vi räkna med i metafysiken, säger Searle
* Detta utgår feministisk teori ifrån
* Han uttalar sig så: "Universum är en kropp och det som inte är kroppsligt är ingen del av universum.”
* Platons modell på en andlig verklighet som skiljer sig från den fysiska världen.
* Detta belyser Platons grottliknelse om människornas kunskap
* Så vill pragmatisterna definiera verkligheten.
* ”Verkligheten är objektiv och oberoende av hur jag uppfattar den” säger denna filosofiska skola.
* Detta utgår feministisk teori ifrån
* Platons åsikt om människorna som kommer fram i grottliknelsen.
* Detta är metafysik 
* Detta säger den materialistiska metafysiken 
* Hobbes syn på den mänskliga kroppen
* Två frågor som ontologin ställer
* Detta menar Berkeley med andliga substanser
* Därför är det en motsägelse att alla sinnesting har en verklig materiell yttre existens, enligt Berkeley
* Sådan är Ayers uppfattning om vilka påståenden som kan ha någon vettig betydelse
* På detta vis betraktar pragmatikerna språket 
* Detta är realisternas slagord 
* På detta sätt finns världens föremål för de antirealistiska filosoferna
* Dessa institutionella fakta kan vi räkna med i metafysiken, säger Searle 
* Detta utgår feministisk teori ifrån
* Detta belyser Platons grottliknelse om människornas kunskap